Göte maxar elproduktionen med roterande solceller – byggda av skrot

Hur maxar man elproduktionen utan att ruinera sig? Jo – med en roterande solcellsanläggning. Göte ­Axelsson tog hjälp av ett skrotupplag och en påhittig elektriker.

Folk pratar om optimala takvinklar och bästa väderstreck, men det smartaste är ju att låta solpanelerna följa med solen, säger Göte Axelsson och trycker på en knapp.

Med ett svagt knarrande vinklas hela anläggningen ner några grader mot marken. Ju högre solen står under sommarhalvåret, desto planare ska solcellerna ligga. Anläggningen vrider sig även i sidled. När Elinstallatören besöker gården utanför Eksjö i Småland är klockan ungefär 12, och panelerna är riktade mot söder. Under eftermiddagens lopp kommer de att rotera mot väster, steg för steg. Allt för att maximera elproduktionen.

Off-grid-Andreas: ”Jag rekommenderar ingen som redan är inkopplad på nätet att kapa tråden”

Annan spännande solcellsteknik: Dina gamla takpannor kan kläs in i solceller – och 6 andra solceller som ser ut som vanliga tak

Ödrift i USA: ”Alla som skaffar ett ­mikronät har haft problem de inte vill ha igen”

Idén till den ovanliga installationen kläcktes efter att paret Axelsson hade installerat en vanlig, stillastående solcellsanläggning på ett stalltak i söderläge år 2013. Sedan började besökare komma till gården på årliga solsafarier och det blev en massa diskussioner om hur solceller bör placeras. Slutsatsen blev alltid densamma: Det bästa vore att låta panelerna följa solen.

Göte blev sugen på att testa, men att köpa en färdig så kallad solföljare lockade inte. Priset var alldeles för högt för att investeringen skulle betala sig. Men att bygga en egen konstruktion med hjälp av återbruk kunde väl inte vara omöjligt? 

– Min kusin Göran har det mesta i skrotväg, och det är roligt att meka och skapa, säger Göte Axelsson. 

Kusinen nappade efter lite övertalning, och efter en del grunnande hade duon målet klart för sig. De skulle bygga en tvåaxlad solföljare som dels justerade vinkeln mot markplanet en gång i månaden när man tryckte på en knapp, dels vred sig automatiskt minst 200 grader från öst till väst varje dag. Konstruktionen skulle vara robust, billig och ha retrokänsla. Moderna påfund som hydraulik gick bort. 

”Som seriös elektriker vill man göra riktigt snygga jobb. Det här är ett hopplock av gammalt skrot, och jag fick jobba lite som Åsa-Nisse.”

Elektrikern som hjälpte till

En av de första utmaningarna blev att förankra anläggningen i marken. 

– Att gjuta ett fundament av betong var aldrig ett alternativ, det är inte retro, säger Göte. 

Kusinerna svetsade i stället ihop två stycken fyrameters lastbilsramar i ett kryss, som placerades under tonvis med sten i en stenmur i åkerkanten.

Därefter behövdes en mekaniskt driven svänganordning som var tillräckligt stark och stabil. En svängkrans från en grävmaskin från tidigt 1960-tal passade perfekt. Drivningen av svängfunktionen görs med hjälp av två ihopkopplade kuggväxlar samt en elmotor. Justeringen av vinkeln sköts av en kuggväxel från en skrotad väghyvel.

Sedan behövdes ett ramverk att montera solpanelerna på. Kusinerna skalade bort glas och gummilister från en kasserad verkstadsdörr för att få fram de nakna stålprofilerna. Dessa svetsades fast på ett fläktrör som tidigare hade gjort tjänst i ett sågverk. Nu blev det i stället ett stabilt centrumrör.

När allt mekaniskt var på plats kvarstod en hel del eljobb, och Göte vände sig till en uppfinningsrik elektriker i trakten. När Elinstallatören slår en signal berättar elektrikern gärna om det udda uppdraget – om han får vara anonym.

– Som seriös elektriker vill man göra riktigt snygga jobb. Det här är ett hopplock av gammalt skrot, och jag fick jobba lite som Åsa-Nisse*, säger han skämtsamt.

Han fixade bland annat styrningen av vridfunktionen med hjälp av tidsreläer, induktionsgivare och metalltappar på en ring från en anrik 50-talstraktor.

Växelriktaren, som är sprillans ny, sitter i ett begagnat elskåp från en uttjänt ventilationsanläggning. Därifrån har även några av elkomponenterna hämtats. Trots alla gamla grejor är elektrikern trygg med sin installation. 

– Jag ser inga problem med elsäkerheten, även om bygget inte ser seriöst ut, säger han.

Solpanelerna installerades däremot av en solcellsinstallatör, och den 48 kvadratmeter stora anläggningen togs i drift i februari 2019. Toppeffekten är 9,84 kW och produktionen blev 10 500 kWh det första året. 

– Det känns extra bra att kunna ladda våra två elbilar med egen solel, säger Göte Axelsson.  

Nu har han ett nytt projekt på gång. Elöverskottet från solcellerna ska lagras i ett batterilager. Japp, det byggs givetvis av begagnade batterier.

– Jag är lite stolt att jag hittade billiga batterier, som tidigare har suttit i en telemast. De kostade bara nio kronor kilot på skroten, säger han.

När lagret ska kopplas in är det dags att kalla in solleverantören igen. 

*Den uppfinningsrike Åsa-Nisse hade i många år en egen serietidning och var huvudperson i en rad buskisfilmer.