”Bara småsummor om jag vinner”

Läsare har undrat varför inte Gustav får skadestånd efter att ha blivit allvarligt skadad av en ljusbåge. Men det är mycket ovanligt att skadestånd betalas ut vid arbetsplatsolyckor i Sverige. Här reder vi ut varför – och varför beloppen ofta blir låga.

I mitten av februari dömdes företaget Serneke Anläggning till företagsbot, med anledning av en arbetsplatsolycka i Lerum 2017. Gustav Östermyr från Alingsås Fogtjänst arbetade då med att täta dörrar i en transformatorstation i ett nytt parkeringshus. Han kom för nära en 20 kilovolts transformator, fångades in i en ljusbåge och skadades allvarligt.

”Det jag fått hittills är mest småpotatis.”

Gustav Östermyr, Alingsås Fogtjänst.

Domen i Alingsås tingsrätt slår fast att Serneke Anläggning gjort sig skyldigt till arbetsmiljöbrott och ska betala en företagsbot om 400 000 kronor till staten.

Läs mer: 19-åring skadades allvarligt av en ljusbåge – nu döms Serneke

Läsare av Elinstallatörens artikel om domen har kommenterat detta och undrat varför ersättningen går till staten.

– Det beror på att företagsbot är en sorts straffavgift som företaget får betala för att det brutit mot arbetsmiljölagen, berättar Magnus Persson, arbetsmiljöexpert hos Installatörsföretagen.

Om Gustav Östermyr vill ha skadestånd får han driva en egen rättsprocess, men han har inga sådana planer för närvarande.

– En jurist avrådde mig från det. Han menade att det bara blir småsummor om jag vinner, och om jag förlorar får jag betala alla advokatkostnader, säger Gustav Östermyr.

Han är troligen inte ensam om att få det rådet. ”Skadestånd förekommer sällan i arbetsmiljöärenden” slår Arbetsmiljöverket fast i sin bok Aktiebolag och fysiska personer som arbetsgivare – enligt arbetsmiljölagen.

Exakt hur sällan går i dagsläget inte att få reda på. Varken Arbetsmiljöverket eller Domstolsverket har någon statistik kring hur många som ansöker om, eller får, skadestånd i samband med arbetsplatsolyckor i Sverige.

Sep 2017 | Elstudion möter Gustav och kollegan Rickard som räddade honom: ”Jag såg hur Gustav blev en låga”

Maj 2018 | Ett år efter ljusbågen: ”Vänsterhanden är paj”

Okt 2017 | Varför Serneke inte kontaktade Gustav efter olyckan: ”Jag kan förstå att han undrar”

Okt 2017 | Icke-elektriker fick nycklar till driftrum: Vad gäller egentligen?

”Afas Trygghetsförsäkring kan vara en orsak till att få ansöker om skadestånd. Men det kan även finnas andra orsaker. Vissa har kanske privata försäkringar och är nöjda med vad de ger.”

Bo Lindgren, kammaråklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

En anledning till de få skadeståndsärendena kan vara att den svenska skadeståndslagen är dispositiv, vilket betyder att den går att avtala bort. Så görs till exempel i Afas Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, som de flesta arbetsgivare har.

I villkoren står att ”en anställd som drabbas av arbetsskada får inte föra skadeståndstalan mot arbetsgivare som har tecknat TFA, eller mot annan anställd som omfattas av TFA”.

Ofta mindre summor: Traversförare fällde elektriker i saxlift

Beloppen som tilldöms i den här typen av skadeståndsmål är inte heller särskilt höga – långt under de 400 000 kronorna i en företagsbot.

I stället är tanken att skadade arbetstagare ska få tillräcklig kompensation via försäkringar.

Gustav Östermyr har hittills fått ersättning från Försäkringskassan och Afa Försäkring för sina ärr. Men ersättning för de bestående menen, bland annat en nervskada i vänsterhanden, har han inte kunnat ansöka om ännu. Det blir möjligt först efter en kommande operation.

– Det jag fått hittills är mest småpotatis, säger Gustav Östermyr.

Enligt den svenska modellen ska det inte gå att bli rik på en arbetsskada. Den personliga ekonomin ska inte bli bättre efter olyckan än innan. Detta för att förhindra att människor skadar sig själva för att få ut skadeståndspengar.

Finns många risker: Så faller elektriker på jobbet

Bo Lindgren, kammaråklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, har inte hört talas om skadestånd högre än 70 000 kronor. Då handlar det ofta om mål där personer avlidit.

Om de drabbade fått ersättning från Afas Trygghetsförsäkring för sveda och värk räknas det beloppet dessutom av från skadeståndet, visar en dom i Lunds tingsrätt 2017.

– Afas Trygghetsförsäkring kan vara en orsak till att få ansöker om skadestånd. Men det kan även finnas andra orsaker. Vissa har kanske privata försäkringar och är nöjda med vad de ger, säger Bo Lindgren.

Hur stor ersättningen blir för den enskilda personen varierar alltså från fall till fall. Möjligheterna att driva skadeståndsprocesser varierar också. Vissa kan få stöd av sitt fackförbund och i en del hemförsäkringar finns rättsskydd som kan ge bidrag till advokatkostnader.

När det gäller företagsboten på 400 000 kronor, så har Serneke överklagat den till Hovrätten för västra Sverige. I ett mejl till Elinstallatören skriver företaget att ”vår invändning mot domen är, kortfattat, främst att den inte på ett tillfredsställande sätt beaktar ansvarsfrågan gällande samordningen kring arbetet i Lerum Energis anläggning”.

– Vår kommentar kring hela händelsen är att den självklart är väldigt olycklig och har skapat svårt lidande för Gustav. Detta beklagar vi djupt. Som alltid när en olycka händer är det en rad olyckliga omständigheter och beslut som ligger bakom. Det viktiga är att alltid försöka dra lärdom av vad som hänt, hålla fortsatt stort fokus på arbetsmiljöfrågorna och se till att det aldrig händer igen, säger Johan Live, pressansvarig hos Serneke.