Första gången ett egenkontrollprogram prövas i domstol – fälls

Får ett egenkontrollprogram vara hur simpelt som helst? Svaret är nej, enligt förvaltningsrätten som dömde ut vite.

Sedan den nya Elsäkerhetslagen trädde i kraft 1 juli 2017 måste alla elinstallationsföretag ha ett egenkontrollprogram och vara registrerade i Elsäkerhetsverkets företagsregister. Men hur omfattande måste egenkontrollprogrammet vara? Hittills har endast ett företag fått sitt program prövat i förvaltningsrätten och domstolen gick på Elsäkerhetsverkets linje – egenkontrollprogrammet höll inte måttet.

Fler domar: Oregistrerad firma fick vite – gör reklam för eljobb ändå

Ärendet startade sommaren 2018 när Elsäkerhetsverket fick in anmälningar mot ett företag i Stockholmstrakten som utförde bygg- och renoveringstjänster. Firman var inte anmäld till myndighetens företagsregister men uppgavs göra elinstallationsarbete på annans anläggning. Och enligt anmälningarna var elinstallationsarbetet bristfälligt – jordat och ojordat blandades exempelvis i samma rum. 

”Vi är nöjda med klargörandet”

Petra Eriksson, handläggare på Elsäkerhetsverket

Elsäkerhetsverket informerade firman tre gånger om att en registrering krävs för att få erbjuda elinstallationstjänster. Inget hände. I mitten av oktober beslutade myndigheten därför om två så kallade förelägganden. Firman måste dels registreras, dels skicka in delar av sitt egenkontrollprogram. Annars riskerade den att få två viten på 50 000 kronor vardera.

Nytt rättsfall: Bravida stäms av Byggnads – sparkade montör som bad om hjälp med drogproblem

Då reagerade firman och registrerade sig i slutet av oktober. Veckan därpå mailades även fem rutiner in som svar på egenkontrollprogrammet. Men Elsäkerhetsverket tyckte inte företagets egenkontrollprogram uppfyllde lagkraven. Följande saker framgick exempelvis inte:

• Om företaget utförde elinstallationsarbeten på annans anläggning.
• Vilka verksamhetstyper elinstallationsarbetet omfattade.
• Vilka typer av elinstallationsarbeten det rörde sig om.
• Vilka kompetenskrav som gällde för de arbeten som utfördes.
• Vilka personer som ingick i företagets egenkontroll samt om de hade den kompetens som behövdes för olika elinstallationsarbeten.
• Hur den kompetens som krävdes bibehölls eller utvecklades om det behövdes.
• Hur man säkerställde att medarbetare inte utförde elinstallationer utanför sitt kompetensområde.
• Hur anläggningskännedomen klargjordes.
• Hur eventuella fel och brister följdes upp i verksamheten.
• Hur egenkontrollprogrammet hölls uppdaterat.

Elsäkerhetsverket begärde att företaget skulle skicka in en komplettering på egenkontrollprogrammet men fick ingen respons. Då vände sig myndigheten till Förvaltningsrätten i Karlstad för att få vitet utdömt. I mitten av april 2019 kom domen. Förvaltningsrätten gick på myndighetens linje och företaget dömdes att betala vite på 50 000 kronor.

– Vi är nöjda med klargörandet, säger Petra Eriksson, som är handläggare på Elsäkerhetsverket.

Läs mer: Elfirma spänningssatte annans fulel – stäms efter villabranden

Det aktuella egenkontrollprogrammet var väldigt rudimentärt. Men det förekommer även att företag har egenkontrollprogram som är mer omfattande än den verksamhet som företaget faktiskt bedriver.

– Många utgår från en mall, men företagen måste anpassa egenkontrollprogrammet till sin egen verksamhet och beskriva sitt företags rutiner. Om företaget har en liten verksamhet kan egenkontrollprogrammet vara enkelt utformat i några få dokument, säger Petra Eriksson.

Rättsfall ur arkivet: Traversförare fällde elektriker i saxlift