Slösar du också tid på onödig skyddsutjämning?

Cecilia Axelsson är expert på ett område många går bet på – potentialutjämning. Här är de 3 vanligaste missuppfattningarna.

Efter många år som konsult startade Cecilia Axelsson, civilingenjör inom elkraft, i fjol Potentiale i Wermland. Företaget erbjuder tjänster och kurser inom elsäkerhet – allt från regelverk till åskskydd. Potentialutjämning ligger henne extra varmt om hjärtat, och på det området stöter hon på missuppfattningar mer eller mindre dagligen.

Quiz:
Har du koll på potentialutjämning?

Här är de tre vanligaste missförstånden: 

1 Begreppsförvirring

Potentialutjämning är ett samlingsbegrepp, som innebär att spänningsnivåer utjämnas. Det kan röra sig om skyddsutjämning för att skydda mot elchock eller funktionsutjämning för att säkra en funktion.

Men kärt barn har många namn, och folk svänger sig med en rad olika begrepp som inte är standardiserade. Det pratas bland annat om PUS, SUS, huvudskyddsutjämning, skyddsskena och potentialjordning. När luddiga begrepp används i hela kedjan – från rambeskrivning till besiktningsingenjör via elektriker – så kan det bli rörigt.

– Det kanske låter byråkratiskt, men att uttrycka sig korrekt i tekniska beskrivningar och besiktningskontroll är viktigt. Om det står i rambeskrivningen att anläggningen ska potentialjordas, vad menar man då att konstruktör och elektriker ska göra? säger Cecilia Axelsson, som tycker att det är viktigt att våga ifrågasätta och diskutera både underlag och utförande.

– Plattan har ingen kontakt med moder jord, det vill säga sann jord, och man lägger massor av mantimmar och pengar på skyddsutjämning som inte behövs.

2 Bottenplattor som skyddsutjämnas helt i onödan

På många byggen skyddsutjämnas armeringen i bottenplattan av gammal vana. Bortkastat arbete i de allra flesta fall, enligt Cecilia Axelsson.

– Plattan har ingen kontakt med moder jord, det vill säga sann jord, och man lägger massor av mantimmar och pengar på skyddsutjämning som inte behövs, säger hon.

Det som enligt Elinstallationsreglerna ska skyddsutjämnas är ”främmande ledande del”. Och en främmande ledande del är en elektriskt ledande del som inte ingår i elinstallationen och som kan anta en potential, ofta jordpotential. Bottenplattor kan förvisso uppfylla de kriterierna – men bara om de på något sätt har kontakt med moder jord. Så var ofta fallet förr då plattan gjöts mer eller mindre direkt på marken. Då torkade betongen aldrig och förblev därmed ledande. Men i dagens byggen vilar betongplattan ofta på bärlager, singel och markisolering.

– Betongen torkar och tappar kontakt med sann jord. Sedan spelar det ingen som helst roll att betongen innehåller armering, skyddsutjämning behövs inte, säger Cecilia Axelsson.

Ett annat missförstånd när det gäller betongplattor har sina rötter i den förra utgåvan av Elinstallationsreglerna. Då skulle armeringen i bottenplattan utjämnas OM armeringen var berörbar OCH tillförlitligt sammankopplad.

– Tyvärr har många i branschen fått för sig att allt av metall ska skyddsutjämnas, och därför används gröngul ledare till all metall.

– Det lever fortfarande kvar på jättemånga byggen.  Man klamrar en stållina i armeringsmattorna så att armeringen BLIR tillförlitligt sammankopplad och bockar därefter upp linan vid elcentralen och ansluter till huvudjordningsskenan så att armeringen på så vis BLIR berörbar. Helt bakvänt och i onödan, säger Cecilia Axelsson.

Finns det däremot stålpelare i mark som går upp genom bottenplattan blir läget ett annat. Stålpelarna utgör perfekta jordtag, och är en främmande ledande del. Då kan skyddsutjämning av armeringen behöva diskuteras.

Läs också:
4 x 1,5 = 6 …eller?

Andra specialfall är exempelvis sjukhus och vissa industrier med känsliga instrument som kan störas av inducerade spänningar. Hästgårdar och ladugårdar kräver också ett genomtänkt utjämningsarbete eftersom hästar och kor är mycket känsliga för små spänningsskillnader. I sådana anläggningar är en mer omfattande skyddsutjämning befogad.

3 Att tapetsera med gröngult

Gröngul ledare ska användas till en enda sak: skyddsutjämning. Men när Cecilia Axelsson besöker industrier ser hon massor av gröngula anslutningar på exempelvis kabelstegar, kabelrännor, diskbänkar, telestativ och datastativ – föremål som väldigt sällan behöver skyddsutjämnas.

– Tyvärr har många i branschen fått för sig att allt av metall ska skyddsutjämnas, och därför används gröngul ledare till all metall. Inställningen är att ”jaja, ta gröngult så blir det i alla fall inte fel”. Det tapetseras helt enkelt med gröngult, säger hon.

Men när det gäller funktionsutjämning ska elektrikern inte välja gröngult. Vilken annan färg som helst går bra, även om svart eller transparent är vanligast.

När färgvalet görs korrekt blir det tydligt att det rör som utjämning av funktionsskäl respektive skyddsskäl.

Finns det några säkerhetsmässiga risker med att välja gröngult för funktionsutjämning?

– Nej, egentligen inte eftersom utförandekraven är högre vid skyddsutjämning än vid funktionsutjämning. Jag tror att det är en bidragande orsak till att branschen inte tar frågan på allvar. Man känner att man garderar sig och tar det säkra före det osäkra genom att använda gröngul ledare, men det är långt ifrån rätt utfört, säger Cecilia Axelsson.

Även i badrum skyddsutjämnas metall ofta trots att det inte behövs. Visst är badrum en extra utsatt miljö med mycket fukt och mer berörbar hud. Men metalldelarna är ytterst sällan förbundna med sann jord, eftersom nästan alla vatten- och avloppsrör som går in i en byggnad är av plast numera.

– Jag brukar fråga ”Du sitter ju på en stol med metalunderrede – varför är inte den ansluten till jord?”.

Ibland när en gammal lägenhet renoveras så visar det sig att visserligen att det går gjutjärnsrör i marken in till byggnaden – ett utmärkt jordtag. Men då räcker det att kapa det inkommande röret och sätta dit en plastskarv. Efter plastskarven är röret inte en främmande ledande del längre.

Sedan gör det inget om gamla utanpåliggande vattenrör byts mot snygga kromade rör.

– Men många tror ändå att rören är en främmande ledande del eftersom de är av metall och resonerar som så att ”då ska vi skyddsutjämna”, säger Cecilia Axelsson.

Samma missförstånd ser hon när det gäller sprinklersystem. I rambeskrivningen kan det stå att sprinklers ska förses med kompletterande skyddsutjämning – oftast helt i onödan.

Cecilia Axelsson berättar att hon ofta får mothugg av personer som vill fortsätta skyddsutjämna metallföremål som saknar kontakt med sann jord. Då har hon en kommentar som brukar gå hem.

– Jag brukar fråga ”Du sitter ju på en stol med metalunderrede – varför är inte den ansluten till jord?” .