”Det handlar ju om säkerheten mitt i ett bostadsområde”

Riskanalysen drog ut på tiden. Sveriges första flerfamiljshus med egen produktion av vätgas blir ett halvår försenat.

Sex miljonprogramshus i Vårgårda ska vintertid få sin el från vätgas som producerats under sommaren med hjälp av solceller. I ett stort renoveringsprojekt får husen nytt klimatskal, tjockare isolering och ett tredje våningsplan med solceller på taket. Samtidigt kopplas det gamla fjärrvärmesystemet bort. Den egenproducerade vätgasen ska förutom all fastighetsel även ge värme och varmvatten.

Den speciella off grid-lösningen är omskriven – trots att den inte är i bruk än. Anläggningen har tagit längre tid än beräknat, Hans-Olof ”Mr. Vätgas” Nilsson berättar om förseningen. Dels handlar det om vanliga byggproblem, som att verkligheten inte stämde med ritningen. Men även riskanalysen med vätgasen har bidragit till förseningen.

Läs allt om Hans-Olofs vätgasprojekt i Vårgårda här: Mr. Vätgas lagrar solenergin till vintern

– Vi på Nilsson Energy trodde att riskanalysen skulle bli enkel, men den blev väldigt omfattande och vi har hållit på med den i tre månader, säger han.

Att bygga en vätgasanläggning i ett bostadsområde är helt nytt i Sverige. Det finns inga allmänna råd för hur vätgas ska hanteras utanför ett industriområde.

Men nu är riskanalysen klar och den är gjord i samarbete med experter hos räddningstjänsten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Hans-Olof har vätgas i sin egen villa också: Skippar elnätet – med bränsleceller i källaren

– De är nöjda och tycker det är spännande. Det handlar ju om säkerheten mitt i ett bostadsområde med parker, barn, människor som solar och grillar på gräsmattan, det är nytt för räddningstjänsten och MSB, säger Hans-Olof Nilsson.

– Hanteras den rätt och riktigt ska den inte vara farlig. Jag känner mig rätt bekväm.

Johan Lindström, chef för samhällsskydd på Alingsås räddningstjänst

Läs också: Bränslecell i källaren: ”Nu är det vätgasdrift som gäller”

Johan Lindström, chef för samhällsskydd på Alingsås räddningstjänst, bekräftar bilden.

– Jag tryckte mycket på att få med MSB och Länsstyrelsen tidigt i projektet eftersom det inte fanns någonting som liknande det här nationellt.

Johan Lindström berömmer Vårgårda Bostäder.

– De är först ut i Sverige, har verkligen varit på tårna och velat göra detta rätt på ett bra sätt. De är väldigt måna om att det blir bra.

Läs mer om självförsörjning: ”Jag är övertygad om att stirlingmotorn kommer igen” 

Men hur farlig är en sådan här anläggning egentligen?

– Hanteras den rätt och riktigt ska den inte vara farlig. Jag känner mig rätt bekväm. Risken, jag skulle kanske inte kalla den obefintlig, men vätgasen är inbyggd i en byggnad som ingen har åtkomst till.

En gastank i en buss i Stockholm exploderade för några veckor sedan …

– Ja, men det var fysisk påverkan som sabbade tuberna. Här ligger allt inbyggt i ett slutet utrymme. Om vi pratar explosion ska det till extrema förhållanden.

Krister Joneken kör likström i stället för vätgas: ”Jag skulle klara mig bra i Nedsläckt land”

Vad var din första tanke när du fick frågan om att hjälpa till med den här riskanalysen?

– Jag var långt ifrån bekväm med tanken. Vi har inget att luta oss mot, men det kändes spännande att se hur vi löser det här. Det har varit fantastiskt lärorikt.

Och hur känner du nu?

– Bekvämare i alla fall. Jag tycker ändå att de är på banan. De har en jättekompetens i Tommy Magnusson från Ringhals kärnkraftverk med i projektet, det känns tryggt. Han var med och tog fram vätgas redan 1979. Det han inte kan om vätgas är inte värt att veta.

– Till vintern kommer vi att ha vätgas.

Hans-Olof Nilsson

Vätgastankarna kommer att stå i en före detta panncentral. Arbetet har också försenats på grund av att det i den fanns en transformator som behövde flyttas.

Läs också: Blixtsnabb digital brytare blev årets innovation

– Tankarna kommer att stå i ett öppet lager, ungefär som i ett cykelgarage. I fall det skulle bli ett läckage hamnar det i luften. Det är en design som är med i riskanalysen som räddningstjänsten har godkänt, säger Hans-Olof Nilsson.

Troligen kommer elektrolysören som omvandlar solelen till vätgas komma på plats i augusti eller september.

– Till vintern kommer vi att ha vätgas. Blir det inte tillräckligt med sol efter att den har installerats kan vi köra elektrolysören på byggström.

Till dess drivs det första huset av en bergvärmepump blandat med el från solceller kopplade mot nätet.

Hans-Olof och hans Nilsson Energy lärt sig sin hemläxa och vet hur tågordningen ska ske i kommande projekt, som bland annat är två förskolor i Mariestad som ska bli off grid.

– Först måste man sätta upp punkter till en riskanalys och ta en diskussion med den lokala räddningstjänsten för att få tillstånd. I Vårgårdaprojektet började vi fel och gjorde omvänt.