Utrikes födda ökar snabbt i byggindustrin

Andelen utrikes födda ökar snabbare i byggindustrin än i övriga branscher.  Men ökningen sker från en låg nivå.

År 2014 var 20 procent av Sveriges befolkning födda utanför landet. Inom byggindustrin var andelen utrikes födda betydligt mindre, endast 10,9 procent. Det är färre än i övriga näringsgrenar där motsvarande siffra var 15,6 procent. Samtidigt ökar andelen utrikes födda faktiskt snabbare inom byggindustrin jämfört med övriga branscher. Det konstaterar Sveriges Byggindustrier, som vartannat år kartlägger arbetskraften inom byggindustrin.

År 2004 var endast 5,4 procent utrikes födda i byggindustrin, att jämföra med 11,4 procent inom övriga näringsgrenar. Det motsvarar en skillnad på 6 procentenheter. Tio år senare var siffrorna 10,9 respektive 15,6 procent, vilket gjorde att skillnaden hade minskat till 4,7 procentenheter.

Osama flydde krigets Syrien, nu är han en i gänget på Midroc Electro i Säter

Kartläggningen visar att majoriteten av de utrikes födda i byggindustrin kommer från europeiska länder utanför Norden. Den gruppen bestod av 21 000 personer år 2014, vilket utgjorde 60 procent av de utrikes födda. 18 procent kommer från ett nordiskt grannland, medan kvarvarande 22 procent är födda utanför Europa.

Skillnaderna är stora mellan större och mindre företag. I bolag med färre än 50 anställda var 12,7 procent av de anställda utrikes födda år 2014, att jämföra med 8,6 procent i större bolag. En viktig förklaring är att större företag har en större andel tjänstemän anställda. De utrikesfödda är underrepresenterade i yrken som kräver specialistkompetens samt i ledningsarbete. Högst andel utrikes födda – hela 28,9 procent – finns i yrken som inte kräver särskild yrkesutbildning.

Sveriges Byggindustrier slår även fast att allt fler utrikes födda går på Bygg- och anläggningsprogrammet, men andelen är betydligt lägre än i arbetslivet. Läsåret 2016/17 var 8 procent av eleverna födda utomlands.

Kartläggningen bygger på SCB:s arbetsmarknadsstatistik och yrkesregistret. De senaste siffrorna är från 2014, men trenden fortsätter under 2015, enligt Sveriges Byggindustrier. I statistiken ingår endast personer som är folkbokförda i Sverige. Därmed ingår varken asylsökande eller utstationerade personer, alltså personer som är folkbokförda och betalar skatt utomlands men arbetar tillfälligt för ett svenskt företag.

Läs mer: Hassan validerades först efter 9 år i Sverige. ”Kan lika mycket som mina mest erfarna elektriker när det gäller att tänka el”