Storföretaget med flest utländska arbetstagare

Skanskas underleverantörer har rekryterat 664 personer från utlandet, det är mest kostnadseffektivt, enligt företaget. I debatten om intaget av utländsk arbetskraft lyfts frågan om lönedumpuning. Men Skanska motsäger det med kvalitetsargument, ”lägsta pris inte samma som lägsta kostnad”.

Av de totalt 3 849 personer som registrerats i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister under kategorierna ”specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet” och ”avloppsrening”, har 684 stycken rekryterats för Skanskas räkning. Den utländska arbetskraften har rekryterats genom företagets underentreprenörer.

– Då arbetskraften registreras hos Arbetsmiljöverket uppges det om de arbetar på våra arbetsplatser. Jag ser i övrigt inte 664 personer, av alla de tusentals som jobbar på våra arbetsplatser, som särskilt många, säger Jonas Andé hr-chef på Skanska.

Byggbranschen är överens om lägstalönen för utstationerade.

”Lägsta pris är inte samma sak som lägsta kostnad. Vi är så klart intresserade av lägsta totalkostnad och då inkluderar det kvalitativt arbete där en bra produkt kan levereras till våra kunder. Bidrar då utländsk arbetskraft till lönedumpning? Nej, det tror inte Jonas Andé, som menar att det synsättet är direkt felaktigt i de flesta fall.”

Jonas Andé, Hr-chef Skanska

Finns det inte tillräckligt med arbetskraft i Sverige?

– Vi hade absolut kunnat rekrytera från Sverige men detta är ett sätt att göra affärer och är inget unikt för byggbranschen eller nytt i dag. Vi är i behov av arbetskraft och våra utländska underentreprenörer tillhandahåller en kvalificerad arbetskraft till kostnadseffektiva lösningar
och gör ett mycket bra jobb. Vi är helt beroende av dem för vår produktions del, säger Jonas Andé och fortsätter.

­– Lägsta pris är inte samma sak som lägsta kostnad. Vi är så klart intresserade av lägsta totalkostnad och då inkluderar det kvalitativt arbete där en bra produkt kan levereras till våra kunder. Bidrar då utländsk arbetskraft till lönedumpning? Nej, det tror inte Jonas Andé, som menar att det synsättet är direkt felaktigt i de flesta fall.

Trots kompetensbrist är vägen till elyrket inte spikrak för kvinnor.

”När det kommer in en utländsk underentreprenör är de inte kopplade till Skanskas lönebildning. Däremot kräver vi att de ska binda sig vid och följa svenska kollektivavtal. Många gånger betalar dessutom underentreprenören mer än vad kollektivavtalet anger som lägstalön. Det handlar framförallt om marknadskrafter för att få sin personal till Sverige.”

– När det kommer in en utländsk underentreprenör är de inte kopplade till Skanskas lönebildning. Däremot kräver vi att de ska binda sig vid och följa svenska kollektivavtal. Många gånger betalar dessutom underentreprenören mer än vad kollektivavtalet anger som lägstalön. Det handlar framförallt om marknadskrafter för att få sin personal till Sverige.

– Då väcks ofta en debatt om lönedumpning, vilket jag tycker är fel. Lönedumpning borde handla om att man inte följer de förutbestämda lönerna. Grunden till debatten finns nog ofta i ett intresse att driva upp lönerna.

Enligt Jonas Andé väcks lönedumpningsdebatten framförallt från fackliga organisationer och arbetstagare.

– Sanningen är att den här debatten många gånger startar eftersom det är utländska företag. Det ska tilläggas att de mindre och medelstora svenska företagen inte betalar de löner som till exempel Skanska gör. Det blir det däremot ingen debatt om.

IN satsar på utbildning för att locka fler installatörer och montörer.

Här är företagen som tar in flest utländska installatörer.

1. Skanska
2. Kone
3. Bilfinger
4. Norisol
5. Andritz
6. Elsta Sweden
7. Heab
8. Volvo Cars
9. No 1 Scaffolding
10. Tekniska Byggställningar i Göteborg

Källa: Arbetsmiljöverket

Fotnot: Statistiken kommer från kategorierna ”Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet” samt ”Avloppsrening”, där VVS-montörer och elinstallatörer återfinns.

Utbildningar till installationselektriker och VVS-montörer måste marknadsföras bättre, menar Arbetsförmedlingen.