Kvinnliga elektriker – ingen självklarhet

Arbetssökande och arbetstagare blir ifrågasatta på grund av sitt kön, lämplighet, sexuella läggning eller nationalitet. Juliana Amado, 25, bestämde sig för att hon inte ville jobba som servitris hela livet, hon ville någonting annat ”Jag blev helt besatt av el, jag vet inte varför.”

Vägen till eletrikerutbildningen möttes med motstånd, dels från det normativa svenska samhället, dels från dess institutioner. Juliana Amado började med att leta efter utbildningar på internet och hamnade på Arbetsförmedlingens hemsida. Hon har ett brinnande intresse för elektrikeryrket och gjorde slag i saken och tog sig ner till det lokala förmedlingskontoret i Luleå.

Med machokultur kommer olyckor.

”Min arbetsförmedlare ifrågasatte om jag var helt säker på mitt val, eftersom jag är kvinna. Jag förklarade att jag är helt säker, jag vill gå den här utbildningen, det spelar ingen roll hur lång tid den tar. Då sa han att det är många killar, minst tusen före dig och det kommer bli lång väntan.”

Juliana Amado

– Min arbetsförmedlare ifrågasatte om jag var helt säker på mitt val, eftersom att jag är kvinna. Jag förklarade att jag är helt säker, jag vill gå den här utbildningen, det spelar ingen roll hur lång tid den tar. Då sa han att det är många killar, minst tusen före dig och det kommer bli lång väntan.

Juliana Amado säger att hon är en tjej som inte ger sig, vill hon någonting kämpar hon för att ta sig dit. Hon nöjde sig inte med svaret hon fått från sin arbetsförmedlare utan lyfte själv luren och tog kontakt med Utbildning Nord.

– Jag fick tala med en kvinna som förstod att jag inte ville arbeta som servitris hela livet. Jag berättade att jag verkligen var intresserad av utbildningen. Hon förstod mig direkt och sa att hon skulle hjälpa mig. Jag ska göra allt jag kan för att du ska komma in sa hon.

Therese Borrman är jämställdhetsstrateg på Arbetsförmedlingens huvudkontor, och hos dem ska ingen förfördelas.

Yrkesväxling ett stort problem, trots viljan.

”Att mötas av det här hos oss är jättetråkigt, det går helt emot allt vad Arbetsförmedlingen står för. Vi ska inte ifrågasätta om en person är lämplig eller tillräckligt intresserad utifrån personens kön. Detta är framförallt olyckligt eftersom hon själv tagit ett karriärsbeslut. Då ska vi göra allt vi kan för att möjliggöra ett framtida yrke.”

Therese Borrman, jämställdhetsstrateg Arbetsförmedlingen

– Att mötas av det här hos oss är jättetråkigt, det går helt emot allt vad Arbetsförmedlingen står för. Vi ska inte ifrågasätta om en person är lämplig eller tillräckligt intresserad utifrån personens kön. Detta är framförallt olyckligt eftersom hon själv tagit ett karriärsbeslut. Då ska vi göra allt vi kan för att möjliggöra ett framtida yrke.

Varför ställde arbetsförmedlaren frågan om Juliana var helt säker på sitt val?

– Jag tror att han ställde frågan på samma sätt som många runt omkring oss gör när en person gör ett “oväntat” yrkesval. Det finns så mycket som signaleras redan från det att vi är barn, vad vi ska vara intresserade av och vart vi ska passa in. Det är däremot inte ett budskap han har fått i från oss på Arbetsförmedlingen.

Elin Gustafsson Fagerlind är verksam i Elqvinnorna och menar som Therese Borrman att tradition och invanda mönster påverkar.

– Det är gamla trista värderingar om att det är ett tungt jobb som kvinnor inte ska hålla på med. De vet inte själva vad det innebär att vara elektriker. Det är ren idioti.

”Det är alldeles för svårt att yrkesväxla”, det säger IN:s chef för kompetens och utbildning.

”Det är skit trist, det funkar hur bra som helst att vara kvinna och elektriker, och det behövs fler. De kvinnor jag känner som jobbar som elektriker tycker att det är ett jättekul jobb. Sen finns det faktiskt dem som slutat för att de fått tagit för mycket skit. Man får höra mycket sexistiskt, rasistiskt och homofobiskt, dessutom klankas det ofta ner på andra yrkesgrupper.”

Elin Gustafsson Fagerlind, Elqvinnorna

Kvinnor är underrepresenterade i elektrikeryrket, så mycket att Elin ibland känner att kvinnor alltid måste bevisa att de visst är bra elektriker för att få upprättelse på arbetsplatsen. Attityden inom branschen är mycket vanlig.

– Det är skit trist, det funkar hur bra som helst att vara kvinna och elektriker, och det behövs fler. De kvinnor jag känner som jobbar som elektriker tycker att det är ett jättekul jobb. Sen finns det faktiskt dem som slutat för att de fått tagit för mycket skit. Man får höra mycket sexistiskt, rasistiskt och homofobiskt, dessutom klankas det ofta ner på andra yrkesgrupper.

Jargongen känns igen i alla yrkesgrupper inom bygg, men målare särskiljer sig.

– Jag tror att kvinnliga målare har det lättare. Många spekulerar i att det har att göra med tradition, att det har funnits fler kvinnor som är målare. Tyvärr får de på byggen höra samma skit som andra yrkesgrupper. Jag tror att vi i byggvärlden får utstå mycket mer än många andra yrkesgrupper.

Varför är det då så speciellt med kvinnliga elektriker? Eller rättare sagt, varför blir en kvinna som vill bli elektriker ifrågasatt? Juliana Amado menar på att det uteslutande har att göra med förutfattade meningar.

– De flesta tror att el bara är för killar, medan vi kvinnor ska jobba på kontor. Alla kvinnor ska kunna känna att elektriker är ingenting som bara är för män och att vi kvinnor faktiskt kan bidra till en förändring inom yrket och samhället. Jag vill förändra branschen.

Elstudion snackar sexism.

”De tror inte att de kan utbilda sig inom el eftersom det är en mans jobb och för svårt för tjejer. Efter mina sex månader här känner jag inte alls så. Nu vill jag göra mitt bästa att bli klar med utbildningen så fort som möjligt för att snabbt få jobb.”

Juliana Amado

Juliana tror inte uteslutande att det är samhällets normativa idéer om mäns och kvinnors olika yrkesförutsättningar som gör att kvinnor inte söker sig till elektrikeryrket. Hon tror att kvinnor många gånger kan sätta käppar i sina egna hjul.

– De tror inte att de kan utbilda sig inom el eftersom det är en mans jobb och för svårt för tjejer. Efter mina sex månader här känner jag inte alls så. Nu vill jag göra mitt bästa att bli klar med utbildningen så fort som möjligt för att snabbt få jobb.

Gott om jobb är det, som känt lider branschen stor brist på elektriker och installatörer. Juliana rekommenderar inte att arbetssökande ska gå via Arbetsförmedlingen.

– Vänta inte på att Arbetsförmedlingen ska ge dig jobb, du måste ut och leta själv, särskilt inom el. De flesta annonserar antingen via sina egna hemsidor, eller i fönsterna på sina kontor.

I utbildningen ingår praktikperioder. På skolan rekommenderas att studenterna ger sig ut och letar så fort som möjligt, vilket Juliana direkt tog fasta på, men även där blev hon ifrågasatt för att hon är kvinna.

– De jag har besökt har blivit väldigt förvånade när det är en tjej som kliver in genom dörren och frågar om praktikplats. På ett ställe kollade de lite konstigt på mig och frågade om jag verkligen hade kommit in på rätt företag. När jag hade berättat vilken utbildning jag går och vad jag ville med mitt yrkesval blev de både förvånade och jätteglada, eftersom den enda kvinnan som jobbar där är receptionist.

Det är ganska okej, men oftast inte. Elinstallatören kollar på jämställdhet i elteknikbranschen.

”Det finns mer stöd till mansdominerade branscher, vilket betyder att kvinnor har allt att vinna på att göra ett normbrytande yrkesval. Även om det är tråkigt att behöva benämna något som normbrytande 2017. Däremot betyder detta att det finns mer stöd för de män som fortsätter välja yrke ut efter normen, men även de män som inte gör det kan ha vissa fördelar.”

Therese Borrman, jämställdhetsstrateg Arbetsförmedlingen

Therese Borrman på Arbetsförmedlingen säger att i dagsläget utgör män och kvinnor ungefär hälften, hälften av dem som är arbetssökande. Kvinnor har dessutom mycket att vinna på om de ger sig in i mansdominerade branscher.

– Det finns mer stöd till mansdominerade branscher, vilket betyder att kvinnor har allt att vinna på att göra ett normbrytande yrkesval. Även om det är tråkigt att behöva benämna något som normbrytande 2017. Däremot betyder detta att det finns mer stöd för de män som fortsätter välja yrke ut efter normen, men även de män som inte gör det kan ha vissa fördelar.

Therese Borrman tillägger som exempel att män som deltar i Arbetsförmedlingens utbildningar inom vård och omsorg har något större chans än motsvarande kvinnor att få ett jobb efter avslutad utbildning. Det finns flera möjliga förklaringar.

Arbetsförmedlingen om att jobbmatchningen måste bli bättre.

”Jag vill vara ute i skog och mark, träffa ny människor och förbättra människors vardag. Jag vill leva mitt liv som elektriker och visa att kvinnor visst passar inom elbranschen.”

Juliana Amado

– Det kan handla om att kvinnor och män har olika förutsättningar redan vid rekryteringstillfället. Forskning har visat att det finns en statistisk diskriminering av kvinnor utifrån antaganden om att kvinnan har eller kommer att få barn, och att hon då kommer behöva vabba eller vara föräldraledig. Alltså antagandet att det kommer att vara besvärligare för arbetsgivaren om arbetstagaren är kvinna.

Oavsett könsnormer och motsträvigheter fick Juliana Amado dagen innan nyårsafton 2016 samtalet hon längtat efter, hon blev antagen till elektrikerutbildningen. Vad gäller framtiden har hon siktet inställt på framförallt elteknik.

– Jag vill vara ute i skog och mark, träffa ny människor och förbättra människors vardag. Jag vill leva mitt liv som elektriker och visa att kvinnor visst passar inom elbranschen.

Ministern som skulle blivit elektriker.