”Få i gång liftarna har högsta prioritet”

Snökanoner som strejkar, nedisade kabinbanor och mastodontkompressorer med mystiska fel. Då rycker ­elektriker Johan Jarefors och hans kolleger ut i skidbacken.

När morgonpigga skidåkare gör sig redo för dagens första åk är elektrikerna redan på plats nedanför backarna i Åre. Deras morgonmöte stämmer av läget en timme innan första liften öppnar. Har någon lift krånglat under kvälls-åkningen? Går alla snökanoner som de ska?
Har några armaturer kanske slocknat?

– Att få i gång liftarna har högsta prioritet. Om en armatur är trasig någonstans får det vänta, säger Johan Jarefors, som är behörighetsansvarig för el på Skistar i Åre.

Efter många år på skidanläggningen känner han snabbt igen vissa fel. Andra kräver omfattande felsökning. När någon av de många PLC-erna hänger sig kan det exempelvis uppstå märkliga följdfel. Då gäller det att inte stressa upp sig när kön växer, och otåliga skidåkare frågar varför liften står still. Många kommer även med ”goda råd”.

– Jag har hört det mesta vid det här laget, men försöker ta det lugnt, säger Johan och berättar hur han halkade in på jobbet på ett bananskal.

– Jag har hört det mesta vid det här laget, men försöker ta det lugnt.

Johan Jarefors, behörighetsansvarig för el på Skistar i Åre

Det började med att han blev inlånad till Åre när ett elljusspår skulle anläggas för 15 år -sedan. Projektet behövde en elektriker som kunde klättra med stolpskor. Det kan Johan, som då var anställd på en liten elinstallationsfirma i trakten. I samma veva sade en av skid-

anläggningens elektriker upp sig, och när Johan blev erbjuden tjänsten nappade han direkt.

– Det är ett väldigt fritt och omväxlande jobb, och jag trivs med att vara utomhus mycket. Dessutom var det kul att få kolleger efter några år på installationsfirman där jag alltid jobbade ensam, säger han.

Första tiden var nästan som en lärlingsperiod, och Johan fick gå bredvid en erfaren elektriker för att lära sig all teknik.

– Här finns väldigt många specialgrejer, och det är otroligt mycket säkerhet kring liftarna och snökanonerna, säger Johan.

– Här finns väldigt många specialgrejer, och det är otroligt mycket säkerhet kring liftarna och snökanonerna.

Den här vintersäsongen har elektrikerna inte haft några större haverier att tampas med. 

Den största utmaningen har varit att kabinbanan blivit kraftigt nedisad vid flera tillfällen.
Då styr Johan eller någon av hans kolleger banan från kontrollrummet medan någon klättrar runt på stolparna och knackar loss is med en yxa.

– En massa konstiga fel kan uppstå, det är bra om vi är på plats, säger Johan. 

I fjol inträffade däremot ett haveri som tog lång tid att lösa. Motorn till en av pumparna, som förser snökanonerna med vatten, gick sönder och en frekvensomriktare rök. Att snabbt hitta en ny 400 Volt elmotor på 450 kilowatt var inte det lättaste. Till sist lyckades Skistar köpa loss en lagerställd motor i Tyskland. Då slog en av vinterns värsta stormar till. Öresundsbron stängdes av, färjorna stod still, och motorn fastnade i Danmark. Först när vinden hade mojnat kom motorn fram till Åre, och vattenpumpen kunde dra i gång igen.

Vattenpumpar spelar en nyckelroll i Åre såväl som på många andra svenska skidorter. Konstsnö blir allt viktigare i takt med att klimatförändringarna gör vintrarna varmare. 

I Åre finns ungefär 500 snökanoner av olika slag, och de slukar massor av vatten. När de går för fullt tas flera tusen kubikmeter i timmen från Åresjön. Vattnet pumpas upp i backarna via ett ledningsnät som förgrenar sig över hela skidområdet. När vattnet sprutas ut tillsammans med tryckluft bildas snökristaller som faller ner över nedfarterna.

– Styrningen av snökanonerna är otroligt komplicerad, och det kan vara svårt att hitta
ett fel som uppstått en mil bort från pumpstationen, säger Johan Jarefors.

– Styrningen av snökanonerna är otroligt komplicerad, och det kan vara svårt att hitta ett fel som uppstått en mil bort från pumpstationen.

Snökanonerna är avstängda vid Elinstallatörens besök under en av sportlovsveckorna. Därför dånar det inte när vi kliver in i den största av de fyra pumpstationerna vid sjön. Förutom pumpar finns här fyra -luftkompressorer i mastodontformat. De drivs av varsin 6 kilovolts direktverkande elmotor med en effekt på 800 kilowatt.

– Det är bara vi och gruvindustrin som använder så här stora kompressorer, säger Johan.

På våningsplanet ovanför står en nyinstallerad, internetuppkopplad frekvensomriktare till en av vattenpumparna. Den kan styras och omprogrammeras på distans av ABB i Sundsvall vid behov. Om allt faller väl ut, kommer fler pumpar att förses med sådana frekvensomriktare.

En annan teknisk förändring är övergången till växelströmsdrift. Endast en av vattenpumparna drivs numera av en likströmsmotor, medan liftarnas gamla likströmsmotorer ersätts pö om pö. Den stora kabinbanan har exempelvis fått två stycken 500 volt växelströmsmotorer på 450 kilowatt vardera, medan en av storbanorna fortfarande drivs av en likströmsmotor på 630 kilowatt.

– Det är bara vi och gruvindustrin som använder så här stora kompressorer.

– Vi försöker få bort DC-driften eftersom det är svårt både att hitta reservdelar till strömriktarna och att hitta folk som kan DC. Det var ett nytt område även för mig när jag kom hit, säger Johan Jarefors. 

När alla liftar och snökanoner går som de ska kan Johan och hans kolleger ägna sig åt planerade jobb. Kanske att installera energimätare eller att byta ut trasiga lampor. I de fyra största nedfarterna består belysningen av ungefär 1 000 armaturer med metallhalogenlampor på 2 kilowatt. 

– Att byta armaturer är ett ständig pågående projekt, säger Johan.

I de brantaste nedfarterna klättrar han upp med stolpskor i de runt 15 meter höga belysningsstolparna. Där det är lite flackare använder elektrikerna i stället en skylift som köptes in i fjol – det går betydligt fortare.

Johan Jarefors berättar att det var många år sedan skidanläggningen drabbades av en elolycka. Senaste olyckan inträffade en natt när en snöläggare skulle rensa is ur kabelhandsken på styrkabeln till en snökanon. Han stoppade in en insexnyckel i handsken och fick ström genom kroppen, en händelse som utreddes som en arbetsplatsolycka.

– På den tiden hade snökanonerna inte jordfelsbrytare, men nu har alla det, säger Johan Jarefors. Skistars fem elekriker i Åre jobbar året runt. Under sommarhalvåret hinner de servra och byta ut utrustning samt reparera saker som lagats provisoriskt under den hektiska skidsäsongen. Numera körs liftarna även sommartid när cyklare och vandrare vill upp på höjden.

– På den tiden hade snökanonerna inte jordfelsbrytare, men nu har alla det.

– Det är bra för grejerna att få vara i gång. 

Förr stängdes liftarna av i april-maj och stod still i flera månader. Då var det alltid krångel när nästa skidsäsong startade, minns Johan. 

Att man får vara mycket utomhus ser han som en av fördelarna med jobbet. Särskilt soliga vårvinterdagar. Fast många uppgifter passar elektrikerna på att utföra i hård blåst, för då står liftarna still. Det kan bli tufft om kylan är sträng och luftfuktigheten hög.

– Problemet är att jag inte alltid kan ha handskar på mig. Men det går inte att göra jätte-pilliga grejer när det är så kallt att fingrarna domnar. Vi avgör själva var gränsen går, säger Johan.

Att jobba i Åres skidanläggning kan annars låta som en dröm för skidfrälsta. Åker du själv mycket utför?

– När jag var yngre tränade jag flera dagar i veckan och tävlade lite på helgerna. Men sedan jag började här har jag knappt åkt något alls. Skoter kör jag inte heller privat nu för tiden. Det blir ju mycket skoterkörning på jobbet, säger Johan Jarefors.