Här hämtar robotar ditt elmateriel

Bättre effektivitet och färre flaskhalsar är målen för Elektroskandias nya högautomatiserade ­centrallager utanför Örebro. Snart får all ny ­teknik sitt eldprov, när anläggningen börjar köras i gång.

Vägen fram till Elektroskandias nya centrallager i Munkatorp, norr om Örebro, har precis blivit klar. Snart kommer här att köra hundratals lastbilar varje dag, med elprodukter till och från lagret. Inom en dag ska beställda produkter nå kunder över hela Sverige. Den som vill kommer också att kunna besöka den nya butiken i lagrets ena kortsida.

För att ta vara på det sista dagsljuset går vi upp på det platta taket till den 43 500 kvadratmeter stora byggnaden. Vi får se upp för att inte snubbla på metalltrådarna som ligger i ett rutnät över taket. De visar sig vara en gigantisk åskledare. På en del av taket håller en entreprenör på att montera solceller som ska täcka 4 000 kvadratmeter. Den installerade effekten blir 249 kilowatt.

– Från början var egentligen anläggningen planerad att bli dubbelt så stor, men eftersom regeringen ändrade skattereglerna så minskade vi ner. Nu säger regeringen att reglerna ska ändras igen, men vi sätter inte upp fler solceller, säger Dan Malmsten, underhållschef hos Elektroskandia i Örebro.

– Från början var egentligen anläggningen planerad att bli dubbelt så stor, men eftersom regeringen ändrade skattereglerna så minskade vi ner. Nu säger regeringen att reglerna ska ändras igen, men vi sätter inte upp fler solceller.

Dan Malmsten, underhållschef hos Elektroskandia i Örebro

Det blåser på taket och Rolf Hedberg, projektledare från Midroc Electro, visar den vindskyddande plåten som sätts upp på de yttersta raderna av solceller. Det är viktigt att inte vinden tar tag i sol-panelerna och river upp dem. 

Vi tar oss ner genom huset till fläktrummet som håller på att färdigställas. Högt upp under taket kommer kablarna in, går ner längs en pelare och in i växelriktarna.

– Maxkapaciteten är 36 gånger 47 Volt ner här. Elen körs vidare via en central till brytaren i ställverket och bakvägen in i systemet. På mätarna ser vi vad solelen ger, man kan reglera det ekonomiska gentemot elleverantören, säger Rolf Hedberg.

Trots att fläktrummet med sina 1 300 kvadratmeter verkar gigantiskt är den största utmaningen här att få plats med alla grejer, även eldragningarna. Det gäller också att sätta upp sakerna i rätt ordning. Både sprinkler, rör och ventilationskanaler måste på plats innan elen dras. Allt behöver sitta där det ska innan anläggningen börjar köras i gång den 1 mars.

– Maxkapaciteten är 36 gånger 47 Volt ner här. Elen körs vidare via en central till brytaren i ställverket och bakvägen in i systemet.
Rolf Hedberg, projektledare från Midroc

– Brandlarmet sitter högst upp och är redan installerat. Men vi är rädda om det, rökdetektorerna är inte monterade än. Härinne måste städas först, säger Rolf Hedberg.

I lagerlokalen med 14 meters takhöjd har elkonstruktören fått tänka till vad gäller kabeldragning. Så mycket ström som möjligt överförs via Canalis strömskenor.

– Om vi skulle ha dragit kabel hela vägen in till centralen över det här långa avståndet hade kabeln blivit avsevärt tjockare och mer utrymmeskrävande, säger Rolf Hedberg.

Han är van vid stora projekt. Ett av hans senaste var i Kirunagruvan. För honom är centrallagret i Örebro ”business as usual”, men givetvis inte enkelt för det. Största utmaningen är kommunikationen mellan alla olika parter.

– Om vi skulle ha dragit kabel hela vägen in till centralen över det här långa avståndet hade kabeln blivit avsevärt tjockare och mer utrymmeskrävande.

Något som utmärker det nya centrallagret är den mycket höga automationsgraden. Vi går förbi en rad med maskiner som både packar varor och viker kartongerna till anpassad storlek.

Längre in i lokalen provkörs robotlagret (OSR) där små produkter automatiskt hämtas från fem våningar med grå plastbackar. Roboten som ska hantera upp till 1 200 backar per timme blinkar grönt och gult och pyser då och då av tryckluften som styr den. 

– Det är lite som en gokart, skämtar Dan Malmsten.

Det stora styrskåpet i ena änden av lokalen innehåller kommunikationsbussar och kraftanslutningar. Så mycket som möjligt av kommunikationen går via optisk fiber, eftersom det handlar om så långa sträckor och vanlig kabel har en begränsning på 90 meter.

– Det är lite som en gokart.

Innehållet i skåpet ansvarar österrikiska företaget Knapp för, som installerar all automation i lagret. Rolf Hedberg och hans kolleger från Midroc Electro drar strömmen till maskinerna, kommunikationskablage och sätter in el- och datauttag. Maximalt strömuttag är 360 Ampere.

På en stege vid en vägg lite längre bort står en av hans kolleger och skruvar ihop en central för batterisäkring, UPS. Det är en av totalt 48 centraler i byggnaden. De är i sin tur kopplade till ställverkscentralen – den viktiga knutpunkten för all el.

Vi tittar in i den stora, ljusa centralen med högt i tak och rader av ställverksfack. Maxkapaciteten för högspänningsabonnemanget är 1 000 Ampere in över tre transformatorer. Bredvid ställverkscentralen finns värmecentralen med två rejäla bergvärmepumpar.

Ute i lagret är belysningen dämpad. Elektroskandia sparar på energin för belysning.

– Belysningen kommer att tändas och släckas i zoner, alltså bara i den del av lagret där någon för tillfället arbetar.

Anders Josefsson, elansvarig och gruppledare hos Elektroskandia

Belysningen blir genomgående LED – med en typ av armatur i de delar av lagret som har sju meters takhöjd och en annan typ i delarna med 14 meter i tak. Elektroskandias ljusdesigner Caroline Caesar har dimensionerat belysningen. Hon har även designat en helt ny armatur till byggnadens kontorsdel. Den kommer att sitta under glastaket i en ljusgård och ersätta dagsljuset när det blir mörkt på eftermiddagen.

Merparten av Elektroskandias cirka 300 medarbetare i Örebro kommer att flytta in i det nya kontoret. 

– Nu får vi allt under samma tak, och trots att den totala ytan minskar från 65 500 kvadratmeter till 43 500 blir det mer effektivt och ekonomiskt – tack vare att vi bygger på höjden. Det finns också utrymme att expandera i framtiden, säger Dan Malmsten.

Invid kontoret byggs en sporthall och ett gym med stora fönster mot motorvägen utanför. Förutom att det ska vara trevligt för de anställda är det här också en reservyta för eventuell framtida expansion.

– Nu får vi allt under samma tak, och trots att den totala ytan minskar från 65 500 kvadratmeter till 43 500 blir det mer effektivt och ekonomiskt – tack vare att vi bygger på höjden.

Övervakningssystemen för nya lagret blir webbaserade. Det blir möjligt att se hela anläggningen eller zooma in på exempelvis ventilation och värme, inpassering och övervakningskameror samt följa elanvändningen.

– Övervakningssystemet blir överlägset bättre, där vi snabbare ser vad som behöver åtgärdas, säger Anders Josefsson.

I ena änden av kontorsavdelningen finns en stor glasvägg genom vilken man ser ner i butiken. Där kommer företagare att kunna handla direkt från centrallagret, med tillgång till hela sortimentet. Den som vill ha sina saker på en gång när han eller hon kommer rekommenderas att beställa i förväg. Annars finns ett fikarum med utsikt över det nya helautomatiska höglagret precis intill butiken.

– Övervakningssystemet blir överlägset bättre, där vi snabbare ser vad som behöver åtgärdas

Anders Josefsson

Dagen då Elinstallatören är på besök får vi titta på höglagret från markplanet. På vägen dit passerar vi blivande verkstäder och en personalrestaurang med uppvärmningskök. Höglagret med 30 meter upp till taket provkörs och det mullrar dovt när kranarna rör sig fram och tillbaka på rälsen. Härinne ska det vara kylskåpskallt, åtta grader Celsius, året runt. Endast underhållspersonal kommer att arbeta i det helautomatiska höglagret som ska hantera 30 000 pallar med de största varorna.

– Den nya automationen gör förhoppningsvis att vi blir ännu duktigare på att leva upp till vårt varumärke – att vi alltid levererar dagen därpå överallt i landet, säger Dan Malmsten.

En annan målsättning är god miljöanpassning. Utöver solceller på taket och bergvärmepumpar finns automatisk sortering av överblivet förpackningsmaterial. I en av hallarna matas kartonger, plast, kontorspapper och övrigt brännbart på transportband uppe under taket. Materialen förs ut till komprimatorer på utsidan av byggnaden, för senare återvinning.

– Generellt återvinner vi 96 procent av förpackningsmaterialen, så det är vårt mål även här, säger Dan Malmsten.