Det här irriterar företagen med personalliggare

Kravet på personalliggare i byggbranschen har nu funnits i ett år. Bland installationsföretagen finns en irritation över ett till vissa delar krångligt system och oro för att de kan tvingas betala höga kontrollavgifter om de gör fel.

Totalt har kontrollavgifter påförts till ett värde av cirka 6 miljoner kronor under 2016. Det är olika nivåer på avgifterna beroende på hur allvarligt felet bedöms vara. Avgiften för att inte ha anmält en byggarbetsplats är 25 000 kronor. Om liggare saknas, inte är tillgänglig eller är felaktig är avgiften 12 500 kronor. För varje person som inte är registrerad är avgiften 2 500 kronor.

”Avgifterna kan kombineras med varandra så det kan bli väldigt kostsamt om man struntar i att följa reglerna eller medvetet gör stora fel.”

Conny Svensson, nationell samordnare på Skatteverket.

Avgifterna påförs även om det inte finns uppsåt utan felaktigheterna enbart beror på slarv.

– Avgifterna kan kombineras med varandra så det kan bli väldigt kostsamt om man struntar i att följa reglerna eller medvetet gör stora fel, konstaterar Conny Svensson.

Att det kan bli väldigt dyrt om anställda glömmer att logga in eller ut är något som oroar och irriterar flera installationsföretag som Elinstallatören varit i kontakt med. Att det är en vanlig uppfattning bland företagen, bekräftar Barin Özmen, jurist på Installatörsföretagen.

– Hos företagen upplever man problem med att de anställda glömmer att logga in och ut. Det gäller främst vid servicejobb då man ofta använder en app för registreringen i personalliggaren. Om man är på många olika ställen under en dag är det då lätt att glömma logga in eller ut. Oftast gör man inte fel medvetet, säger hon.

Kontrollavgiften för att inte logga in eller ut är 12 500 kronor. Skatteverket såg mellan fingrarna för den förseelsen under en stor del av 2016, men mot slutet av året påfördes avgifter även för det.

– Om personal glömmer att logga ut vid enstaka tillfällen blir det ingen kontrollavgift. Vi påför avgiften om man gör det systematiskt eller fortsätter med det efter att vi påpekat det, säger Conny Svensson.

Barin Özmen ser också bristande tillgänglighet för personalliggaren som ett problem under premiäråret.

– Alla företag som är verksamma på byggarbetsplatsen ska kunna visa upp information från personalliggaren om sina egna anställda. Den tillgången till de här systemen har vi av medlemsföretag fått höra är svår att få. Byggherren har inte gjort personalliggaren tillgänglig och det kan vara svårt att få ut exempelvis inloggningsuppgifter, säger hon och efterlyser en bättre dialog mellan byggherre och entreprenörer.

– Många gånger saknas det en rutin för det. Alla ska veta vem hos byggherren de ska vända sig till för att få ut uppgifter om det egna företaget i systemet.

Byggherren kan överlåta hela ansvaret för systemet till en generalentreprenör, både när det gäller anmälan, att införskaffa utrustning, att visa upp hela personalliggaren med alla inblandade samt att avanmäla byggarbetsplatsen. Om byggherren gör det har den inte längre rätt att få tillgång till uppgifterna i liggaren.

– Men vissa byggherrar kräver ändå att få tillgång till informationen om vilka som varit inloggade, kanske för att kontrollera fakturering eller liknande. Det är inte tillåtet enligt personuppgiftslagen. Ofta vet inte generalentreprenören hur den ska kunna värja sig mot det, berättar Barin Özmen.

Ibland får generalentreprenören bara delvis ta över ansvaret för personalliggaren. Byggherren gör själv anmälan, men köper inte in eller hyr in någon utrustning för personalliggaren.

– Det uppmanar den i stället generalentreprenören att göra. Det är inte tillåtet att överlåta bara vissa delar, framhåller Barin Özmen.

– Vi har även fått höra att ansvaret för personalliggaren i vissa fall överlåts efter att parterna redan ingått avtal. Det blir konstigt, för den kostnaden har inte entreprenören kunnat ta höjd för i offerten.

Barin Özmen ser ökad information som lösningen på dessa problem.