Vad är bäst: elskenor eller luftledningar?

En elskena i vägbanan som laddar fordonen medan de kör. Strömavtagare på bilarna som automatiskt fälls upp och kopplar till laddande luftledningar. Flera tekniker testas i Sverige just nu.

Dagens elfordon har tunga batterier som måste laddas. Därför kan lastbilar inte gå på el eftersom nästan hela lastförmågan skulle gå åt till att frakta batterierna. Det problemet ska elvägarna lösa; när fordonet laddas under färden klarar det sig med mindre batterier.

I Sverige byggs därför två teststräckor med ­finansiering från Trafikverket, Vinnova och ­Energimyndigheten. Den ena är Elways i Rosersberg.

Den andra är Elväg E16 utanför Sandviken, där en 2 km lång vägsträcka har fått spänningssatta luftledningar i det högra körfältet. Installationen togs i drift i midsommarveckan och blev då världens första elväg för tunga fordon på allmän väg.

Två hybridlastbilar från Scania används i det tvååriga demonstrationsprojektet som drivs av Region Gävleborg. Fordonen märker med hjälp av en skanner när det finns luftledningar ovanför fordonstaket. Då fälls en strömavtagare automatiskt upp och kopplar till luftledningarna – även om fordonet håller hög fart. Så länge kontakten kvarstår matas ström till fordonets elmotor.

Den andra är Elväg E16 utanför Sandviken, där en 2 km lång vägsträcka har fått spänningssatta luftledningar i det högra körfältet. Installationen togs i drift i midsommarveckan och blev då världens första elväg för tunga fordon på allmän väg.

När lastbilen lämnar teststräckan eller byter fil tar dieselmotorn över driften.

Luftledningarna, som har en likspänning på 750 Volt, sitter på drygt fem meters höjd.

Personbilar når inte upp till ledningarna och ska inte påverkas.

Säkerhetsavståndet från strömförande tråd är endast tio cm, betydligt kortare än för järnvägens högspänningsledningar. Om de viktbelastade ledningarna skulle gå av snurrar de automatiskt upp sig och riskerar inte att hamna på vägbanan. Även strömmen bryts automatiskt med något tiotals millisekunders fördröjning.

Projektet har fått stor uppmärksamhet, ­exempelvis när Stefan Löfven nämnde det i sitt tal i Almedalen. Under Almedalsveckan presenterades ytterligare en svensk elvägs­teknik, som ska testas i Mariestad kommun. En laddskena placeras mitt i körbanan, ovanpå asfalten. Precis som i Rosersberg kan både last- och personbilar fälla ner strömavtagare mot skenan och ta emot elektrisk energi.

Om de viktbelastade ledningarna skulle gå av snurrar de automatiskt upp sig och riskerar inte att hamna på vägbanan.

Laddskenan byggs av tio meter långa bitar som limmas fast på asfalten. Bit fogas till bit ungefär som när man bygger en bilbana.

Men i stället för bilbanans två parallella plus- och minuspoler så är skenan uppdelad i en meter långa kontaktsegment: vartannat plus, vartannat minus. Systemet känner av när fordonet kommer och switchar bara på strömmen i de segment som finns rakt under fordonet.

Tekniken, som har utvecklas vid Lunds universitet, ska testas på inhägnat område nästa år.