Hur elsäkra är batterilager?

Nätanslutna batterilager är en växande marknad. Men varför? Och vilka är elsäkerhetsriskerna? Elinstallatören reder ut begreppen.

Intresset för att lagra solenergi i batterier ökar. Men i dag saknas specifikt krav på varselmärkning, och det kan påverka elsäkerheten. Vad mer behöver elektriker som ska hantera batterilager veta? Elinstallatören reder ut begreppen med hjälp Mikael Carlson på Elsäkerhetsverket, som har utrett elsäkerhetskrav och informationsbehov för nätanslutna energilager på uppdrag av regeringen.

”Hushåll kan under gynsamma förhållanden bli självförsörjande på el en stor del av året”

Mikael Carlson, Elsäkerhetsverket har utrett energilager på uppdrag av regeringen.

Varför ökar batterilagren?

Batterilager kan lagra energi från solceller för senare bruk när solen lyser med sin frånvaro.  Marknaden är ännu i sin linda i Sverige, men Elsäkerhetsverket räknar med att installationerna ökar de närmaste åren. Både i hem och på företag.

– Priserna på solceller och batterilager sjunker. Samtidigt finns det många företag som vill profilera sig, och hushåll kan under gynsamma förhållanden bli självförsörjande på el en stor del av året, säger Mikael Carlson.

Intresset för batterilager eldas på av regeringens nya bidrag till privatpersoner på upp till 60 procent av kostnaden. Maxbeloppet är 50 000 kronor.

Batterilager har fler fördelar än att sol-elen kan sparas till natten. De ger reservkraft vid strömavbrott. De kapar effekttoppar för fastighetsägare som installerar laddstationer. Dessutom kanske fastigheten klarar sig med mindre servissäkringsabonnemang när behovet av el från elleverantören utjämnas.

Elnätsföretag kan dessutom använda batterier för att förbättra nätets elkvalitet och stabilitet eftersom de kan filtrera övertoner och utbyta både aktiv och reaktiv effekt.

”Spänningen i en ensam battericell är ganska låg men när de kopplas ihop i batteripackar kommer man upp i rätt höga spänningar”.

Mikael Carlson, Elsäkerhetsverket

Vad finns det för batterier i lagret?

De flesta batterilager bygger på litiumjon-batterier. I produkter för hemmabruk kan det röra sig om återanvända batteripackar från elfordon.

– Spänningen i en ensam battericell är ganska låg men när de kopplas ihop i batteripackar kommer man upp i rätt höga spänningar, säger Mikael Carlson.

Ett återvunnet batteri kan i dag ha en spänning på uppemot 400 volt. Batteritekniken utvecklas snabbt, och om några år kan den nominella spänningen ligga runt 800 volt. Även energiinnehållet kan vara högt. Från ett fåtal kilowattimmar för ett mindre hushåll till hundratals kilowattimmar för storskaliga anläggningar.

”Det kan innebära säkerhetsrisker för den som ska installera eller utföra arbete på ett batterilager”.

Mikael Carlson, Elsäkerhetsverket

Vilka elsäkerhetsrisker finns?

Kort svar: elchock och elbrand.

Långt svar: Spänningen är så pass hög att den är farlig att beröra vid installation eller service. En installatör som ska utföra ett arbete måste därför känna till att anläggningen är dubbelmatad – det räcker inte att bryta nätspänningen eftersom batteriet fortsätter att mata ut spänning.

Men i dag finns inga specifika skyltningskrav för batterilager i det allmäna regelverket för innehavarens ansvar.

– Det kan innebära säkerhetsrisker för den som ska installera eller utföra arbete på ett batterilager, säger Mikael Carlson.

Myndigheten ska därför uppdatera en paragraf i föreskrifterna och se över om det behövs informationsmaterial för elinstallatörer och andra viktiga målgrupper.

En annan potentiellt farlig situation är så kallad oönskad önätsdrift. Det kan inträffa om batterilagret fortsätta att mata elnätet trots att elnätsföretaget försöker göra nätet helt spänningslöst exempelvis vid en reparation.  För att undvika sådana risker finns skyddskretsar som upptäcker att elnätet fallit bort. Då kopplas även växelriktaren, som omvandlar batteriets likström till växelspänning, bort.

Risken för elbränder beror på att litiumjonbatterier är känsliga för temperatur och överladdning. De måste därför kontrolleras mycket noga av styrelektronik för att inte bli en säkerhetsrisk.

Ett annat problem för elsäkerheten är att dagens standarder för batterilager inte hanterar litium-jonbatterier fullt ut. Ett stort standardiseringsarbete pågår, och det finns publikationer som kan hjälpa tillverkare att ta fram säkra produkter innan de nya standarder är klara.

Men förutom bristerna inom varselmärkningen bedömer Elsäkerhetsverkets utredning att dagens regelverk är tillräckliga för att installationerna ska vara elsäkra och uppfylla kraven på EMC.

Hur ligger Sverige till jämfört med andra länder?

Många länder har kommit betydligt längre. När det gäller att installera batterilager för hemmabruk ligger Tyskland i täten. I somras hade fler än 35 000 batterilager för solel installerats i landet, enligt de tyska solenergiföretagens organisation BSW. Marknaden tog fart tack vare bidrag till småskaliga installationer, vilket nu införs även i Sverige.

Andra länder som Kina och Italien satsar på mer storskaliga projekt. Detsamma gör Kalifornien.