”Bra att resurserna till samhällsbyggande och klimatfrågor ökar”

Nu har regeringen presenterat årets forskningsproposition. Det ska satsas på tioåriga nationella forskningsprogram, bland annat två program inom klimat och hållbart samhällsbyggande, för att långsiktigt stärka forskningen, berättade minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S), vid en presskonferens.

–  Sverige har stor potential att vara en ledande forskningsnation inom miljö- och klimatforskning och därigenom bidra till jobbskapande och nya företag. Sverige ska inte exportera utsläpp, vi ska exportera lösningarna för ett hållbart samhälle, säger forskningsminister Helene Hellmark Knutsson, i ett pressmeddelande.

I forskningspropositionen föreslås att ett nationellt forskningsprogram om hållbart samhällsbyggande inrättas hos Formas, i samverkan med andra relevanta forskningsfinansiärer och aktörer. Satsningen är en ökning av Formas anslag med 75 miljoner kronor under perioden 2017–2020.

Formas föreslås även få ytterligare 285 miljoner kronor för att stärka svensk klimat- och miljöforskning. Dessutom får Formas anslag för att göra forskningssatsningar inom cirkulär och biobaserad ekonomi i samarbete med Vinnova och Energimyndigheten.

Industriforskningsinstituten under Rise, däribland Sveriges tekniska forskningsinstitut, får 100 miljoner kronor fram till 2020.

Bland andra förslag i propositionen finns höjda anslag till grundutbildningarna vid högskolor och universitet för att garantera forskningsanknytning.

Positiva kommentarer kommer bland annat från Sveriges Byggindustrier.

– Det är bra att resurserna till samhällsbyggande och klimatfrågor ökar. Det har vi verkat för tillsammans med IQ Samhällsbyggnad. Regeringens ambitioner på att forskningen ska komma till större nytta i samhället skriver vi naturligtvis under på, säger Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier, i ett pressmeddelande.

Sveriges Ingenjörer är också i stort positiva men menar att om regeringens ambitioner ska ge resultat måste arbetsvillkoren förbättras på universitet och högskolor. Många ingenjörer vill inte arbeta där på grund av otrygga anställningar. 32 procent bland forskande och undervisande personal inom teknik på universitet och högskolor är bara visstidsanställda.

– Det är otillständigt att man som ingenjör och forskare eller lärare inom universitetsvärlden fortfarande måste hanka sig fram på visstidsanställningar tills man är över 40 år. Lärosätena måste nu ta sitt ansvar för en reell förändring, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.