Så mycket kunde effektopparna kapas

I ett flerbostadshus räcker det med ett centralt placerat batteri som kan leverera 0,8-1,3 kWh per lägenhet för att kapa effekttopparna i en fastighet  med 40 procent, det visar en simuleringsstudie som Power Circle genomfört tillsammans med bland annat Energimyndigheten. För villor med fjärr- eller bergvärme blev det sämre ekonomi i investeringen.

– För ett flerbostadshus med 25 lägenheter räcker ett normalstort elbilsbatteri väldigt långt.

Det säger Olle Johansson, vd på Power Circle, energibranschens organ för framtidsfrågor.

Så lite som 0,8-1,3 kilowattimmar per lägenhet i ett centralt placerat batteri skulle räcka för att ge en märkbar besparing i ett flerbostadshus. Återbetalningstiden blir då 5-7 år enligt studien. Det är de snabbt sjunkande batteripriserna som driver utvecklingen och de i sin tur hänger mycket på att Tesla kommit in med sin Powerwall och påverkat prisbilden.

I en villa uppvärmd med fjärr- eller bergvärme behövdes mer effekt från batterilagret, cirka 4-9 kWh, för att uppnå reduceringen om 40 procent av effektuttaget. Därför blev totaltekonomin sämre och återbetalningstiden längre.

Det studien undersökt är hur flerbostadshus och villor med hjälp av ett energilager kan flytta sin last till tidpunkter när priset går ner för att förbrukningen i nätet är låg. De goda resultaten för flerbostadshus hänger inte bara på energilagret utan också på att fastigheten övergår till kollektivmätning istället för att varje lägenhet har en egen mätare och säkring.

Studien bygger på beräkningar av verkliga mätdata från flerbostadshus och villor. Besparingarna handlar bara om minskade säkringstariffer och övergången till kollektivmätning. Men den som har ett batterilager kan också få besparingar och intäkter av att sälja systemtjänster och agera på elmarknaden, men det har inte undersökts i den här studien.

– Nu behövs demonstrationsprojekt där både tekniska och ekonomiska aspekter kan utvärderas i en verklig miljö. Och inte minst tror jag att det krävs innovativa affärsmodeller och en anpassning av regelverk och förordningar på området så att nytta skapas både för slutanvändare och elsystem, säger Olle Johansson.