Därför uppstår skador långt efter elolyckor

Varför dyker nya symptom upp långt efter elolyckan? Förklaringen kan sökas i de nervskador som uppstår vid strömgenomgång.

Smärtor i händerna. Svårig­heter att känna värme och kyla. ­Rödflammig hud. Upp till ett par år efter elolyckan kan den drabbade få nya symptom, trots att läkaren inte kan påvisa några skador.
Hittills har orsaken till sådana sena effekter varit en gåta. Men nu lyfter biträdande ­professor Lars-Gunnar Gunnarsson, som är överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro, fram forskning som förklarar vad som händer i de tunna nervfibrerna när en kroppsdel utsätts för strömgenomgång: både nervcellernas väggar och inre ”organ”, organellerna, skadas på olika sätt när de utsätts för starka elektriska fält.

Fenomenet kallas elektroporering, och innebär att det blir hål i de membran som omger nervceller och organeller. Cellerna dör inte direkt, men de kan få problem med exempelvis energiförsörjningen. Till sist dukar de under.

– Det här kan förklara att patienter får fördröjda nervskador många månader efter olyckan, säger Lars-Gunnar Gunnarsson.

– Det här kan förklara att patienter får fördröjda nervskador många månader efter olyckan.

Lars-Gunnar Gunnarsson, överläkare

Det är de fina nervfibrerna som gör att vi känner värme och kyla. De förmedlar även smärtsignaler och reglerar blodflödet i händerna. Samtidigt är de mer känsliga för en strömgenomgång, just för att de är så tunna.

– Det är ungefär som när en stor ström går i en alltför tunn elektriskt kabel. Då går den ­sönder, säger Lars-Gunnar Gunnarsson.

I dag utreds ofta de grövre nervfibrerna och musklerna när en person remitteras till en arbetsmedicinsk klinik efter en elolycka.

Patienten kan sedan få höra att ”allt ser normalt ut, du kan gå tillbaka till ­jobbet igen”. Trots att han eller hon lider av ­smärtor. Lars-Gunnar Gunnarsson ser därför ­stora ­vinster med att även utreda de fina ­nervfibrerna med ett så kallat termotest där man mäter hur små temperaturförändringar en person kan känna.

– Skadorna går inte att bota, men vi kan ­lindra smärtan och anpassa arbetet. De här personerna kan sällan jobba heltid, men kanske fyra timmar per dag, säger han.

– Skadorna går inte att bota, men vi kan ­lindra smärtan och anpassa arbetet. De här personerna kan sällan jobba heltid, men kanske fyra timmar per dag.

När skadan diagnostiseras och verifierats av en specialist i arbetsmedicin kan den drabbade dessutom få ersättning från försäkringsbolag och arbetsskadeförsäkring. Att få sin skada bekräftad kan även ha stor psykologisk betydelse.

Lars-Gunnar Gunnarsson presenterade de nya rönen vid ett seminarium vid Arbets- och miljömedicins riksmöte i Örebro den 13 april. Han har varit ledare för ett större forskningsprojekt som startade år 2011 och som engagerat ett tiotal forskare runt om i landet. Målet var att öka förståelsen om sena besvär efter strömgenomgång – kroppsliga problem såväl som mentala.

Närmare 2 000 elektriker har exempelvis svarat på enkäter. 23 manliga elektriker, som upplever besvär efter en elolycka, har intervjuats och undersökts med ett helt batteri tester av både psykolog och fysioterapeut.

Forskarna har bland annat kunnat konstatera att de flesta i 23-mannagruppen besvärades av smärta och trötthet i händerna. Cirka hälften hade nedsatt förmåga att känna kyla och värme. Många vittnade även om psykiska besvär efter elolyckan som ångest, depression, sömnproblem och fobier.