”Jag tror de flesta elektriker är ekorrar”

I källaren till en röd tegelvilla i östra Malmö finns en av Sveriges finaste samlingar av gammal elmaterial. Här hittar besökaren nämligen Per Wendts Elhistoriska samlingar.

 – Jag tror att de flesta elektriker är ekorrar. Kolla in garaget hemma hos en elektriker så hittar du säkert en och annan gammal elpryl, någon sådan där grej som det är ”synd att slänga”, skojar Per Wendt.

Per är själv elektriker sedan början av 80-talet och arbetar nu på Imtech – eller Assemblin som företaget nu döpts om till – i Malmö. Han är ännu ett exempel på hur elektrikeryrket ofta går i arv:
– Min far började som elektriker på Dahlqvists Elektriska i Vollsjö 1950 och spenderade en stor del av sitt yrkesliv med att delta i lasarettsbyggen, först som Asea-anställd i Lund, senare i Helsingborg och sist i Kristianstad, berättar Per.

VIDEO: ”Jag har bara sett den på bild”. Om objektet Per söker efter till samlingen. 

– Men det var under arbeten i samband med spänningsomläggningen från 127/220 Volt till 220/380 Volt i början av femtiotalet som pappa började samla på sig elgrejor. Omläggningen innebar att alla strömställare under 6 Ampere skulle bytas ut.

– Kolla in garaget hemma hos en elektriker så hittar du säkert en och annan gammal elpryl, någon sådan där grej som det är ”synd att slänga”.
Per Wendt

Pappa Ove demonterade gamla brytare och tog med många av dem hem. Till slut hade han tusentals elprylar i förrådet.

Sonen Per brukade låna intressanta strömbrytare och annat för att använda i sina lådbilsbyggen. Kanske var det så intresset för gammal elteknik och för elektrikeryrket började växa. 1982 utbildade han sig till telereparatör och två år sedan tog han ECY-certifikat för att kunna arbeta som elektriker.

– Just nu går jag i pappas fotspår också när det gäller arbetet. Jag håller på reder ut telelinjer i samband med ombyggnationer på Universitetssjukhuset i Malmö, berättar Per.

Redan tidigt intresserade sig Per för att samla på grejor och för hur dessa bäst skulle kunna visas upp. Tidigt insåg han att det var designen av samlarobjekten som intresserade honom mer än deras tekniska funktion.

– Ganska snart började jag arrangera mina samlarobjekt i små hyllor därhemma. När jag och min hustru sedan bestämde oss för att flytta ihop i en villa, såg jag nya möjligheter.

– Ganska snart började jag arrangera mina samlarobjekt i små hyllor därhemma. När jag och min hustru sedan bestämde oss för att flytta ihop i en villa, såg jag nya möjligheter.

Per fick disponera 16 kubikmeter – det var volymen som var intressantare än ytan – för sina samlingar. De finns än i dag att beskåda i tre små rum i källaren. I ett dubbelgarage på tomten har han plats för ett par veteranmotorcyklar och för dubbletter i den elhistoriska samlingen.

Pers samling omfattar ungefär 10 000 föremål. De flesta har med fasta elinstallationer att göra. Elapparater med sladdanslutning är inte något Per har lagt fokus på. Däremot finns här också ett stort antal telefoner, mekanisk utrustning av olika slag och mycket tryckt material – från annonser till instruktionsböcker och kataloger.

– Ungefär 20 procent av min samling är saker som min far samlade på sin tid. Resten är sådant som jag själv införskaffat.

Per erkänner att det som är mest spännande med samlandet är själva jakten – att söka efter föremål på loppisar, marknader, auktioner och på internet. En av Pers ambitioner är att skapa tidslinjer där utvecklingen av en viss typ av elmaterial kan följas över tiden.

– En annan utmaning är att hitta uppgifter om de föremål som redan finns i samlingen. Jag har lagt ner massor av arbete genom åren på att identifiera olika föremål och söka fram data om dem. Här har gamla elgrossistkataloger på nätet varit till stor hjälp.

– En annan utmaning är att hitta uppgifter om de föremål som redan finns i samlingen. Jag har lagt ner massor av arbete genom åren på att identifiera olika föremål och söka fram data om dem. Här har gamla elgrossistkataloger på nätet varit till stor hjälp.

– Och så finns det en annan viktig källa till kunskap hos det 20-tal samlarnördar runtom i landet som intresserar sig för elmaterial.

De flesta har sin egen speciella inriktning, men delar gärna kunskap med andra kring sådant som de är intresserade av, förklarar Per Wendt.

Det är inte så många som känner till vilka elhistoriska godbitar som döljer sig i källaren hos Per Wendt, men han tar ändå gärna emot besök när någon vill komma och titta.

– I flera år nu har jag arrangerat ett ”after work” för kollegor på jobbet och andra bekanta. Då sätter jag upp ett partytält i trädgården och serverar god mat och dryck och visar mina samlingar. Det har varit väldigt uppskattat, berättar Per. Några tankar om att bli ännu mer publik har han däremot inte.

– Det finns nog inget säkrare sätt att förlora pengar på än att öppna ett museum, konstaterar Per.

Däremot funderar han över andra sätt att tjäna pengar på sitt samlande – att kanske till och med kunna leva på det.

– I flera år nu har jag arrangerat ett ”after work” för kollegor på jobbet och andra bekanta. Då sätter jag upp ett partytält i trädgården och serverar god mat och dryck och visar mina samlingar.

– Jag har en dotter som är på väg hem från Australien och som är duktig på webbdesign. Nu hoppas jag att hon ska hjälpa mig att skapa en fungerande hemsida där folk som jagar gamla elprylar kan köpa dem av mig.

Även om det kan finnas säkerhetsnormer som den gamla elmaterielen inte uppfyller så kan det ofta lösas med moderna säkringar.

Som ett annat försök att slå mynt av sin fina samling har Per Wendt börjat göra fotokonst av dem. Tillsammans med en syster som är konstnär har han ordnat en utställning med signerade foton av gamla elprylar.

I år är Per Wendts Elhistoriska samlingar 66 år gamla. De innehåller det mesta av den elmateriel som producerades när det förra seklet var ungt. Men är det då något som Per verkligen saknar i samlingen?

– Jo, definitivt. Det fanns en gång en gammal svensk strömbrytare som hette ”Tester Patent”. Den dök upp på 1910-talet eller ännu tidigare. Jag har aldrig sett den, men hört talas om den i olika sammanhang. En sådan skulle jag verkligen vilja ha i min samling!