Så klarar elnätet 1 miljon elbilar

En miljon elbilar kan laddas i svenska hem – utan att elinstallationerna behöver anpassas. Så här går det till.

Om hushållen sprider ut sin elkonsumtion över dygnet så klarar dagens elnät att ladda en miljon elbilar. Den slutsatsen drar forskare i Linköping.

− Utan styrning skulle de flesta säkert stoppa in sladden i väggen när de kom hem från jobbet. Men om hushållen istället flyttar elbilsladdningen till natten och så finns det utrymme för att ladda en miljon elbilar, säger Christofer Sundström, forskare vid Avdelningen för fordonssystem på Linköpings universitet.

Han påpekar att beräkningen utgår från elsystemet som en helhet. Det kan finnas lokala flaskhalsar där det regionala elnätet inte klarar belastningen. Men så här ser kalkylen ut på nationell nivå:

• I dag infaller dygnets högsta effekttopp vid sextiden på kvällen. Mitt i natten är det totala effektuttaget ungefär 3 GW lägre, vilket ger ett ”effektgap” på 3 GW som skulle kunna utnyttjas.
• När en elbil laddar med en 16 A normalladdare så blir effektuttaget drygt 3 kW per fordon. Därmed skulle de 3 gigawatten räcka till en miljon elbilar i runda slängar.

Genom att sprida effektuttaget över dygnet kan hushållen därmed klara sig med sina nuvarande 16 A-säkringar. Då räcker även kapaciteten i transformatorstationen, som kanske annars hade behövt förstärkas om flera hushåll i samma område skulle säkras upp från 20 eller 25 A.

”Om ett lokalt elnät är svagt vill man minska det maximala effektuttaget. Men om nätet är starkt vill man styra mot elpriset, exempelvis när det blåser mycket och genereras mycket vindel”.

Christofer Sundström, forskare vid Avdelningen för fordonssystem på Linköpings universitet.

En annan fördel med att styra förbrukningen är att elpriset är lägre nattetid.  Christofer Sundströms simuleringar visar att en normalvilla med timbaserat elpris skulle kunna sänka elkostnaderna för uppvärmning och fordonsladdning med 13 procent genom att styra förbrukningen till natten. Då ingår inte skatten i beräkningen.

Simuleringen bygger på data från Tekniska verken i Linköping över elförbrukningen i ett antal normalvillor under januari månad. Väderdata för att beräkna uppvärmningsbehovet kommer från SMHI.

Christofer Sundström berättar att det i framtiden kan bli vanligare att energibolag väljer olika affärsmodeller beroende på om elnätet är starkt eller svagt.

− Om ett lokalt elnät är svagt vill man minska det maximala effektuttaget. Men om nätet är starkt vill man styra mot elpriset, exempelvis när det blåser mycket och genereras mycket vindel, säger han.

Forskningen har ingått i ett flerårigt projekt kring plugin-hybridbilar och smarta ”post carbon cities” som Linköpings universitet drivit tillsammans med VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut och som finansierats av Energimyndigheten.

Här kan du läsa hela rapporten. (Pdf)