“Fler behöver välja yrkesprogram oavsett födelseland”

Idag presenterade regeringen hur svenska skolsystemet ska möta utmaningarna med det stora antalet nyanlända flyktingar. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic lyfter åter fram yrkesutbildning som en viktig väg till jobb både för svenskfödda och unga födda utomlands.

– Var femte företag uppger att de misslyckats med sitt rekryteringsförsök och många av de jobb som behöver tillsättas i Sverige är praktiska yrken. Vi vet att yrkesutbildningar leder till jobb. Den stora uppgiften är att se till att fler elever väljer yrkesprogram oavsett om man är född i Sverige eller inte.

Det här sa gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (s) på en presskonferens idag som handlade om hur svenska skolsystemet ska möta utmaningarna med det stora antalet nyanlända elever.

En elev räknas som nyanländ om hen varit i Sverige mellan 0 och 4 år. Andelen nyanlända av samtliga unga i gymnasieålder har ökat från 4 procent 2010 till 6,5 procent 2014. Sett över hela skolsystemet är det gymnasieåldrarna som utgör störst andel. Och 2015 var det sextonåringarna som utgjorde allra störst andel, de var cirka 13 000 personer till antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Av tonåringarna är en överväldigande majoritet pojkar, just bland nyalända elever födda 1999 utgjorde pojkarna år 2015 89 procent.

Fördelningen av nyanlända skiljer sig kraftigt åt mellan Sveriges kommuner. Av de som tagit emot flest är det många små kommuner i avfolkningslän. I Borgholm på Öland utgör de nyanlända hälften av alla ungdomar mellan 16 och 18 år. Samtidigt är det 29 procent av Sveriges kommuner som har mindre än 2 procent nyanlända elever. Den ojämna fördelningen i sig är ett hot anser Aida Hadzialic.

– Ett jämlikt mottagande kommer vara avgörande för gymnasieskolans elever och för att etablera dem i samhället.

Ministern lyfter återigen upp frågan om ämnesbetyg istället för dagens kursbetyg, en åtgärd som regeringen anser skulle kunna öka chanserna för elever att få längre tid på sig att förstå ett ämne, något som Installatörsföretagens yrkesutbildningsexepert Pär Lundström höll med om när vi skrev om det tidigare.

En åtgärd som lyfts som möjlig är att kombinera SFI, Svenska för invandrare, med yrkesutbildning.

– Det här är viktigt för företagens kompetensförsörjning men också för den enskilda eleven, säger Aida Hadzialic.

En stor utmaning framöver är bristen på utbildade lärare. Fram till år 2019 väntas 107 000 nya lärare behövas samtidigt som bara 47 000 väntas examineras.

– Utmaningen vi har är att bara varannan lärare skulle ha valt läraryrket om de gjorde om sitt yrkesval idag. Och bara fem procent av lärarna anser att yrket har hög status.

Det säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Utbildningsminster Gustav Fridolin framhåller också att jämlikheten i skolan måste ökas och de nyanlända måste fördelas bättre. Ofta är det inte bara skillnader mellan kommuner utan också inom kommunerna – mellan olika skolor – som behöver jämnas ut.

– Fördelningen är väldigt ojämn. Inte bara de närmaste skolorna ska ta emot nyanlända utan också de skolor som har bäst förutsättningar, säger Gustav Fridolin.