Rätt skydd mot blixtnedslag

En rad varma sommardagar innebär ofta att åskoväder finns i snart antågande. Blixtnedslag kostar varje år miljontals kronor för svenska hem, men det finns sätt att skydda sig själv och hemmet.

Blixten kan åstadkomma stor skada i såväl el- och teleutrustning som själva byggnaden om den slår ned. En fara kan vara ett direkt nedslag i skorstenen eller antennen på taket. Mer vanligt är överspänningar som leds in via el- eller teleledningar vilket också kan innebära skador. Det kan räcka att blixten slår ned i ett träd eller i backen i närheten av de inkommande ledningarna för att överspänningar ska uppstå. Fastighetsägaren kan skydda sig mot skadliga överspänningar och spänningsskillnader på flera olika sätt.

Peter Lindberg, elinspektör på Elsäkerhetsverket, förklarar att det enklaste sättet att slippa skador är att helt enkelt dra ut stickproppar och antennkablar när åskan går.

– Det kan vara en bra idé att göra så under ovädret eller när man lämnar huset och åker på semester, men eftersom vi skaffar fler och fler apparater blir detta till slut en ohållbar skyddsstrategi säger Peter Lindberg.

Att låta installera ett åskskydd som är ordentligt jordat, är en bra idé om huset ligger i ett utsatt läge. Ett komplett fastighetsskydd indelas i tre skyddsnivåer:

• Inledningsskydd eller skydd mot överspänningar via ledningsnätet
• Markspänningsskydd som skyddar mot effekterna av nedslag utanför fastigheten
• Inslagsskydd som skyddar mot direkta åsknedslag i fastigheten.

– Elektroniska apparater som är anslutna till både el- och telenätet, som till exempel modem är extra utsatta. De kan gå sönder och kanske dessutom orsaka bränder.

Ett centralt installerat överspänningsskydd innebär en kostnad på några tusenlappar för material och installation. Eftersom direkta nedslag i fastigheten händer relativt sällan kan det finnas ekonomiska skäl att väga kostnaderna för inslagsskydd, vid nybyggnad däremot är inslagsskydden ekonomiskt försvarbara.

Ett bra skydd är värt investeringen. Vissa platser är nästan hemsökta av åska och då är det ju självklart värt en slant i längden. Särskilt om det finns viktig eller dyr utrustning i hemmet.
Peter Lindberg

Micke Rockhammar, vd på Elrond Komponent AB, som är specialiserade på åskskydd, gör en jämförelse med jordfelsbrytare.

– Det är inte dyrare eller mer komplicerat att installera överspänningsskydd än jordfelsbrytare, säger Micke Rockhammar.

– Jag är förvånad över att det inte är fler som installerar dem när de vet att risken för skador på utrustning i hemmet återkommer om och om igen. Dyr utrustning som till exempel bergvärmepump och kyl och frys, som man inte kopplar ur lika lätt, får ett utmärkt skydd.

Han förklarar att tekniken förbättrats avsevärt. Där det tidigare var nödvändigt att installera överspänningsskydd i flera steg räcker det numera med ett. När en åsköverspänning kommer in via el- eller telekablarna tar överspänningsskydden hand om störningen och leder kontrollerat bort den till jord. Därefter återgår skydden och är beredda att ta hand om en ny störning. Det betyder att rätt installerat och rätt val av skydd kommer hålla många år.

– Den restspänning som går igenom är så låg att det räcker med ett centralt installerat skydd för att apparaterna ska klara åskovädret.

– Elektriker som vi har kontakt med tycker att skydden är ganska enkla att installera och vi säljer skydden med tydliga instruktioner helt anpassade till svenska förutsättningar.

Peter Lindberg betonar att det är viktigt att lösningar för åskskydd alltid ska installeras av en fackman.