Leder till jobb i åtta fall av tio

Yrkeshögskoleutbildningar inom elteknik ger jobb i åtta av tio fall och branschen efterfrågar speciellt ingenjörer och projektledare. Det har Jonas Bergstrand i Skövde märkt. Efter utbildningen till projektledare har han både fått jobberbjudanden och fått leda projekt med stor budget.

– Ett misstag kan kosta hundratusentals kronor, utbildningen gör att det blir färre lärpengar, säger han.

Jonas Bergstrand jobbar i Skövde på Hjo-företaget Elektrobyrån AB:s filialkontor. Just nu projektleder han elinstallationerna på Julas nya centrallager, som håller på att byggas i Skara. För det projektet, berättar han, har han haft mycket nytta av yrkeshögskoleutbildningen Projektledare Elteknik som han nyligen gått på distans på Campus Nyköping.

– På så här pass stora jobb är projektledningsarbetet inget man kan fuska med. Under utbildningen lärde vi oss projektering, kalkylering, personalplanering, materialbeställningar och mycket mer som ingår i ett större projekt. Det har jag haft stor nytta av. Och dessutom har det här varit ett bra jobb för Elektrobyrån, det är lärorikt att få synas på marknaden, säger Jonas Bergstrand.

Erbjudandet om att få gå utbildningen kom från hans arbetsgivare Elektrobyrån. Bendix Hermansson, företagets vd och ägare, berättar att fyra av hans anställda fick chansen.

– Jag tycker att vi i elteknikbranschen har tagit för lätt på vidareutbildning, jämfört med byggbranschen i övrigt. Chefsrollen är viktig idag och det behövs ledare med både kurage och kunskap för företagens fortlevnad, betonar Bendix.

Den traditionella vägen har varit att uppgradera erfarna montörer till projektledare. Och det var det spåret Jonas Bergstrand redan var inne på. För Bendix Hermanssons son Per, som också nappade på erbjudandet, har utbildningen lett till helt nya arbetsuppgifter.

– Tidigare var jag servicemontör och hade tre till fyra servicejobb om dagen. Jobbet var intressant men efter tio år ville jag komma vidare. Idag fungerar jag istället som ett stöd för våra filialchefer. Jag håller på med upphandlingar och reklamationer och andra tidskrävande uppgifter som faller utanför det löpande arbetet för dem, förklarar Per Hermansson.

Bostadsbyggandet i Sverige driver tillväxten i elteknikbranschen både i år och nästa år, det visar EIO:s konjunkturrapport. Även arbetsmarknaden för installatörer och montörer är fortsatt het, det bekräftar Petra Nyberg, statistiker på Arbetsförmedlingens prognostjänst Yrkeskompassen:

– Installationselektriker kommer att vara ett bristyrke det kommande året, men det är också många som utbildats till det. Så på fem till tio års sikt blir det här ett område med en arbetsmarknad i balans.

När det gäller installatörer med allmän behörighet, längre erfarenhet och eller eftergymnasial utbildning säger Ulf Pettersson på EIO att det råder stor brist. Det finns relativt få utbildningar inom Yrkeshögskolan på elteknikområdet. En av dem är STI, Stockholms tekniska institut, som uppger att av de som gick deras elteknikutbildningar fick 94 procent av projektledarna och 95 procent av ingenjörerna jobb efter examen 2014.

Löneläget har gjort att elteknikbranschen haft svårt att locka civilingenjörer. Samtidigt finns en efterfrågan på ingenjörskompetens, främst i konsultföretagen. När det fyraåriga tekniska gymnasiet försvann uppstod ett kompetensglapp på arbetsmarknaden och det har drivit fram en stor efterfrågan på nya “mellaningenjörer”.

Jag har anställt väldigt många människor som gått på STI, just för att man har sett var de går för.

Anders Englund

Anders Englund är själv gymnasieingenjör och delägare på Incoord, ett konsultföretag inom installation som framförallt arbetar med stora komplexa projekt inom laboratorier, sjukhus och högskolebyggnader. Han är med i ledningsgrupperna för de båda eltekniska utbildningarna på Stockholms tekniska institut och han berättar att yrkeshögskolan skiljer sig från de tidigare fyraåriga tekniska gymnasielinjerna i två viktiga avseenden:

– Det ena är att yrkeshögskolan är tätt kopplad till branschen, som har mycket att säga till om när det gäller innehåll och utformning. Men det finns också en annan betydande skillnad, konstaterar Anders Englund och förklarar:

– Förutom att vi i konsultföretagen är med och ger input till skolan så erbjuder vi också praktikplatser. Det är väldigt viktigt för att vi ska få känna på eleverna och se att de fungerar. Jag har anställt väldigt många människor som gått på STI, just för att man har sett var de går för.

Anders Englund efterlyser fler företag som engagerar sig och tar in praktikanter från STI. Han tror att företagen själva har mycket att vinna på det.

– Tidvis har det varit svårt att få tillräckligt många företag att ställa upp med praktikplatser. De personer som kommer ut från utbildningen blir väldigt efterfrågade i branschen så det här är en fantastisk möjlighet för företagen att få lära känna dem tidigt och se vad de går för, poängterar Anders Englund.

Jonas Bergstrand på Elektrobyrån berättar att han fick göra sin LIA-tid – alltså Lärande i arbete, som praktiken kallas på Yrkeshögskolan – på det företag han redan jobbar. Men han fick åtminstone åka till huvudkontoret i Hjo.

– Utbildningen har ännu inte påverkat min lön särskilt mycket, berättar Jonas. Upplägget med arbetsgivaren var att han fick chans att plugga på arbetstid en timme i veckan och att företaget betalade hans kursmaterial. I utbyte har han förbundit sig att stanna i företaget i fem år, alternativt betala igen kostnaden om han skulle sluta innan dess.

Det har kommit en del jobberbjudanden också.

Jonas Bergstrand

– Hade jag inte haft möjlighet att kombinera studierna med jobbet så hade jag inte gått utbildningen. För mig har Yrkeshögskolan lett till mer intressanta arbetsuppgifter och att mitt värde på arbetsmarknaden ökat, berättar han.

– Det märks när man är ute på jobb att folk man pratar med är intresserade av en. Och det har kommit en del jobberbjudanden också. Dessutom har utbildningen gett mig allmän behörighet och det är också en klar fördel.

Både Jonas Bergstrand och hans kollega Per Hermansson hade arbetat i många år innan de vidareutbildande sig. Jonas Bergstrand tycker det är lämpligt att man före en projektledarutbildning har testat på att jobba som ledande montör.

– Jag tycker att man bör ha jobbat minst fem år för att hinna få erfarenhet av tekniken, annars kan det bli svårt att tillgodogöra sig utbildningen, tycker Per Hermansson. Både Per och Jonas tror att det dessutom behövs en egen drivkraft att utvecklas. Det krävdes en rejäl dos självdisciplin att arbeta 100 procent och samtidigt studera på halvfart på distans.

– Vi hade bestämt särskilda dagar då vi pluggade och jag tror det var väldigt viktigt för att det skulle bli av. Det är svårare att läsa på distans eftersom du inte har lektioner att gå till. Samtidigt fungerade det riktigt bra med nätbaserad utbildning. Vi tittade på förinspelade lektioner vilket var riktigt bra, eftersom det var möjligt att gå tillbaka och titta igen på moment jag inte riktigt förstod första gången, säger Per Hermansson.

Både Jonas Bergstrand och Per Hermansson hade andra incitament än lönen för sin vidareutbildning. Anders Englund på Incoord bekräftar att det inte alls är säkert att lönen ökar direkt efter en utbildning till ingenjör inom elkonstruktion eller inom projektledning:

– Montörer kan tjäna riktigt bra, så lönen kan till och med backa. Men är du rätt person och tar ansvar i projekten så kommer lönen att stiga. Det kan ge en bättre möjlighet till löneutveckling jämfört med entreprenadsidan, säger Anders Englund.

Trots att minst 80 procent får jobb efter att ha gått klart en utbildning inom elteknik på yrkeshögskolan så är det mindre än 20 procent av de utbildningar som söker finansiering som får den. Den utbildning som får klartecken från MYH, Myndigheten för yrkeshögskolan, får bara medel för två utbildningsstarter. Ulf Pettersson på EIO arbetar tillsammans med Svenskt Näringsliv för att påverka myndigheten så att utbildningarna kan uppnå större kontinuitet och åtminstone kunna planera för tre starter.

– I det här systemet är det inget värt att visa att man har hållit på länge med yrkeshögskola – du kan aldrig leva på gamla meriter! Det gäller verkligen att ha utbildningar som branschen efterfrågar, säger Ulf Pettersson.