”Det kändes som att jag och min dotter utsatts för livsfara”

De spänningssatta, lösa kablarna dinglade ovanför Eva-Maria Fasths och hennes 17-åriga dotters huvuden i flera veckor. De hade inte trott att en badrumsrenovering skulle innebära att de riskerade att få en kraftig elchock varje gång de borstade tänderna eller duschade. Men det är bara ett exempel på så kallad ”fulel”, ett exempel som skulle kunna vara taget direkt ur EIOs rapport ”Fulel och fuskelektriker”. Vi har tagit en titt på hur problemen som tas upp i två av EIOs rapporter faktiskt ser ut i verkligheten. 

Eva-Maria Fasth bor på Wollmar Yxkullsgatan på Södermalm i Stockholm. Hennes badrum var fuktskadat och Svenska Bostäder, som äger fastigheten, skulle ombesörja renoveringen. Allt flöt egentligen på bra, tills det var elektrikerns tur att göra sitt.

I samma stund som elektrikern klev in i badrummet frågade han Eva-Maria Fasth om tre löst hängande kablar från taket och väggen, som den tidigare hantverkaren lämnat efter sig.

– Jag sa att jag inte visste någonting om dem. Så han testade dem och det visade sig att de var spänningssatta och alltså helt blottlagda. Jag blev helt kall. Vi hade kunnat använda badrummet igen de senaste veckorna och hade alltså kunnat få rejäla stötar, säger Eva-Maria Fasth.

Det som sedan följde är en röra av ”inspektioner”, ”noteranden” och hänvisande till ”andras ansvar”.

Svenska Bostäder kom först och ”noterade”. När underleverantören som anlitats av byggfirman som kontrakterats för renoveringen kontaktades svarade ägaren, som har flera konkurser bakom sig, att han ”hade tejpat ledningarna, målaren måste ha tagit bort tejpen”.

Efter det betedde han sig mycket märkligt och blev svår att nå. Jag blev vansinnig. Det kändes som att jag och min dotter utsatts för livsfara av helt okunniga och oansvariga hantverkare, och så fick vi ingen förklaring.
Eva-Maria Fasth

– Jag är tacksam att jag har fått tagit del av denna tråkiga händelse. Nu när vi fått kännedom om det inträffade så är det mycket viktigt att vårt fokus riktas mot de rutinförbättringar som kan göras för att undvika liknande händelser i framtiden, säger Håkan Jansson, inköpschef på Svenska Bostäder till Elinstallatören.

I dag är Eva Maria Fasths nya badrum elsäkert och hon har kompenserats av Svenska Bostäder.

– Men jag kan fortfarande bli arg när jag tänker på den fara vi var utsatta för, säger hon.

I rapporten ”Fulel och fuskelektriker”, konstaterade EIO att elteknikföretag varje år måste åtgärda tiotusentals felaktiga elinstallationer i svenska hem – och att vart femte elfel är direkt farligt.

Under 2013 omkom ingen i elolyckor, men under 2014 så dog fem personer på grund av el. Två av dem omkom i arbetsplatsolyckor.

EIOs undersökning visar att fulel uppstår när övermodiga hemmafixare utför elarbeten själva. Men det sker också, som i fallet med badrumsrenoveringen, när företag och yrkesmän utan kunskap eller behörighet installerar el.

I genomsnitt åtgärdar EIOs medlemsföretag felaktiga elinstallationer varannan vecka, eller runt 23 gånger per år. Eftersom EIO har 2 800 medlemmar, så betyder det att tiotusentals insatser måste göras varje år.

– Att fulel och fuskelektriker finns beror på okunskap. Det finns en utbredd okunskap, både hos allmänheten och bland vissa yrkesmän. Därför kommer vi fortsätta att arbeta för skärpning och förbättring här, säger Johan Martinsson, bransch- och affärsutvecklingschef på EIO.