Från rampljuset till ljussättning

I konstnärliga kretsar talas det ibland om det magiska ljuset på skånska Österlen. Går du inomhus här i Skånes sydöstra hörna är det möjligt att Lisa Olsson har haft något med ljussättningen att göra. Hon arbetar som belysningsplanerare på Lindsténs Elektriska i Tomelilla och älskar ljus.

– Att få vara med och skapa miljöer där ljuset gör att människor mår bra och trivs med tillvaron är verkligen stimulerande. Det är skönt att veta att du har ett jobb som gör en skillnad, säger Lisa.

Lisa Olssons ljusintresse väcktes ganska tidigt. Hon gick på det estetiska programmet vid Katedralskolans gymnasium i Växjö och drömde om att bli skådespelerska. Men så kastade hon en dag blickarna på skolans scenbelysning och slogs av hur dålig den var. I taket över scenen satt några plåtlimpor med åtta-tio glödlampor vardera. De var dammiga och i dåligt skick.

– Så här kan vi inte ha det, tänkte Lisa. Och klippte helt sonika ner armaturerna. Sedan bar det av till rektorn. Lisa berättade vad hon gjort och varför – och fick i uppdrag att fixa nytt ljus över scenen. Så började det.

Jag upptäckte att det var lika roligt att jobba bakom scenen som på den.
Lisa Olsson

I många år arbetade hon som frilansande ljustekniker på teatern, konserthuset och flertalet andra scener i Växjö. Hon gjorde allt från att rigga och rikta och sedan programmera belysningen till teater och dans föreställningar och olika musikaliska framträdanden.

– Det var en mäktig känsla att stå vid kontrollbordet och släcka ner allt ljus över scenen i exakt det ögonblick då dirigenten slog sista takten i O Fortuna ur Carmina Burana, minns Lisa.

Efter hand kände Lisa att hon behövde mer tekniska kunskaper om det hon sysslade med. Hon läste ellära i Alingsås en kort period men blev värvad som ljustekniker och B-fotograf hos ett spelbolag i Malmö. Bolaget utvecklade en ny typ av dataspel där levande aktörer agerade mot animerade bakgrunder.

– Tekniken som användes kallas för chroma key och innebär att man filmar skådespelarna mot en blå eller grön bakgrund som man sen ersätter med den animerade, berättar Lisa.

– Mitt jobb var att ljussätta skådespelarna med samma ljus som den animerade bakgrunden, förklarar Lisa. Det kunde till exempel vara ett dagsljus insläpp från höger, med en kall ton i ljusfärgen, och en oljelampas varma sken på ett bord framför skådespelaren.

– Jag gillade det jobbet, men dessvärre blev spelet aldrig den framgång som bolagets grundare hoppats på – och pengarna tog slut i bolaget. Där stod jag utan jobb, minns Lisa Olsson.

Nu tog Lisa tag i det där med sin utbildning. Hon läste på ljushögskolan i Jönköping och utexaminerades därifrån som belysningsplanerare 2004.

– Jag träffade min sambo under den perioden och när skolan var klar flyttade vi till ett hus på Österlen. De första åren jobbade jag som ljud- och ljus-tekniker på kulturhuset Barbacka i Kristianstad. Sedan blev jag mamma till två barn och höll mig hemma tills det andra blivit sex månader gammal.

Då började Lisa läsa till elektriker hos Lernia i Kristianstad – den första tiden med babyn vid sidan om skolbänken.

– Jag började känna mig rastlös hemma så hon fick följa med till skolan. Den första tiden sov hon mest och när hon var vaken tittade hon nyfiket på när jag drog trådarna på övningsväggen. Jag gjorde ett uppehåll när hon började krypa och inte längre ville sitta still och sen var det dags för dagis.

– Jag började läsa till elektriker därför att jag kände att jag behövde mer teknisk kompetens för att bli riktigt bra på belysning. När jag sedan blev anställd som lärling hos Lindsténs Elektriska i Tomelilla fick jag arbeta praktiskt med bland annat ljusinstallationer, förklarar Lisa.

– Lärlingsjobbet lärde mig att uppskatta att se helheten i en anläggning, att förstå hur den fungerar.

– När lärlingstiden var över ville min chef, Johnny Petré, att jag skulle börja jobba som belysningsplanerare.

Lindsténs hade växt och hade då fem kontor och hundratalet anställda i Tomelilla, Ystad, Simrishamn, Sjöbo och Lund, och Johnny ville fånga upp det ökade intresset för belysning.

– Därför behövdes en person som jag i firman, tyckte han.

Lisa började jobba på Lindsténs elektriska kontor i Tomelilla. Där har hon arbetat i två år nu – och redan satt avtryck i belysningslösningar hos företagets kunder i Skåne.

– Vi har ett ramavtal med Simrishamns kommun, så där har jag gjort mycket jobb. Kommunen vill, i likhet med de flesta andra numera, ha LED i sina fastighetsbestånd, så det har blivit mycket ljusberäkningar och LCC-kalkyler åt dem. Kalkylerna behöver tjänstemännen för att övertyga politikerna om att investeringarna är lönsamma – och det är de ju, konstaterar Lisa.

Lisas arbete med ljusberäkningar är kopplat till de krav på belysningsstyrka som ställs i offentliga anbudsunderlag och ingår som en del i Lindsténs offertarbete när sådana här jobb dyker upp.

– Då plockar jag fram lämpliga armaturer, prissätter dem och skriver offerter, förklarar Lisa och berättar att hon i sin roll som företagets belysningsplanerare också fungerar som projektstöd för de olika filialerna.

– De vänder sig till mig när våra kunder vill ha lite mer än ”vanligt ljus”, eller ställer krav på beräkningar och kalkyler, vilket blir allt vanligare.

Lisa Olsson sticker inte under stol med att hon älskar det här med ljus och ljussättning. Teaterns gestaltning har satt sina spår. Men hon vill framhålla att hennes roll är mer som belysningsplanerare än ljussättare.

– Min främsta uppgift är, som jag ser det, att ta fram belysning som är hållbar över tid, som människor kan vistas i och må bra samt utföra sitt arbete bra. Ett visuellt tilltalande ljus ska gå hand i hand med bra ljusergonomi. Mitt jobb går ut på att väva samman alla krav från beställaren med fokus på människan som i slutänden ska använda anläggningen.

Lisa förklarar också att hon inte gillar de traditionella begreppen ”allmänljus”, ”accentljus” och ”effektbelysning”. Tiden har sprungit ifrån dem, menar hon.

– Tidigare tog ljusplaneraren fram ett allmänljus till ett rum sen piffades det hela till det med lite accentljus och kanske någon effektbelysning. Om pengarna i projektet inte räckte så ströks effektbelysningen först och med lite tur fick accentljuset vara kvar. Det var ett ganska stelt förhållningssätt till ljus, tycker Lisa.

Belysningen behöver mer omsorg än så. Ljuset ska ju beskriva och framhäva rummets former och färger. Det ska också beskriva och framhäva de människor som vistas där. Dessa personer ska dessutom ha rätt ljus på rätt plats för att kunna utöva sina arbetsuppgifter och sysslor.
Lisa Olsson

– Ljuset kan ge oss en riktning i ett rum, det kan göra oss pigga eller låta oss komma till ro. Ljuset har oändligt många funktioner och ljuset påverkar oss.

– Det talas mycket om hur viktigt omfältsljus är. Forskning visar just hur mycket omfältsljuset påverkar oss, att vi mår bättre och presterar bättre med mer omfältsljus. Omfältsljuset är det ljus Lisa och hennes kollegor främst skapar genom att belysa väggar och tak i en lokal – ett indirekt ljus som finns runt omkring oss.

Just nu arbetar Lisa med att hjälpa ett kafé i Tomelilla sätta nytt ljus i lokalen i samband med en förestående renovering. Lindsténs har fått uppdraget att installera den nya belysningen och Lisas uppdrag är att hitta en lösning som passar verksamheten och som beställaren gillar.

– Jag börjar alltid med att försöka skapa mig en bild av vad det är som ska ske i lokalen. Hur ska den användas och av vem ska den användas? Vilka färger kommer det vara på golv, väggar, tak och inredning? Finns det speciella detaljer som behöver belysas? Vilken atmosfär är det som beställaren vill skapa?

Lisa har gått igenom de här frågorna och några till med kaféets ägare.

– Till en början ville de ha limegröna väggar. ”Hjälp”, tänkte jag – det kan bli svårt att skapa en varm atmosfär här inne då, berättar Lisa. Efter att beställaren själv hade provmålat en yta valde de bort den färgen. Därmed var det problemet ur världen – det blir väggar i en varmare färg istället, förmodligen elfenbensvitt och detaljer i mer mustiga färger.

Nästa steg i Lisas arbete är att studera arkitektritningarna över ombyggnaden. Sedan använder hon DIALux, en tysk programvara för belysningsplanering som finns att ladda hem gratis på nätet, för att skapa tredimensionella modeller över lokalen. Med programmets hjälp kan hon demonstrera olika alternativa ljuslösningar för kunden – inte bara med olika armaturer utan också med olika vinklar, färger och nivåer.

– Det här är jättekul. Fantastiskt att vi kan se hur det kommer att bli på det här viset, säger Jenny Mäkinen, en av ägarna till kafé Bullen och Bönan. Hon tycker att det har varit väldigt intressant att arbeta med en professionell belysningsplanerare i ett relativt litet ombyggnadsprojekt som det på kaféet.

Lindsténs Elektriska tar naturligtvis betalt för Lisas arbete, men det är oftast inräknat i entreprenadsumman så kunden upplever inte belysningsplaneringen som någon extrakostnad. Lisa Olsson är så van och driven med att göra sådant här nu att det inte tar så många timmar i anspråk.

– Fast jag måste väl erkänna att ibland lägger jag till lite egen ”intressetid” i de här jobben – och lägger mer jobb än vad kunden eller företaget behöver betala mig för. Det gör jag för att det är kul och för att jag vill lära mig och bli ännu bättre, erkänner Lisa.

Intresset för mer avancerade belysningslösningar blir allt större, har Lisa erfarit. Så hon har fullt upp att göra.

– Och skulle jag få tid över mellan projekten så letar jag själv efter nya uppdrag. Det är många som behöver hjälp med belysningsplanering och vet de inte själva om det så försöker jag upplysa kunderna om den saken, skrattar Lisa.