EIO och SEF ganska överens om yrkesutbildning

Vilken typ av utbildning är receptet mot arbetslösheten? Den tiotusenkronorsfrågan var ämnet för dagen när Elektriska Installatörsorganisationens (EIO) förhandlingschef Åsa Kjellberg Kahn debatterade i Almedalen med Svenska Elektrikerförbundets (SEF) ordförande Jonas Wallin.

Sverige har en förhållandevis hög arbetslöshet och anslaget för debatten var därför vilken utbildning som krävs för att minska den.

Varje år utbildas 3 500-5 000 ungdomar på el- och energiprogrammet. Bara omkring 1 000 av dem får en lärlingsplats på ett företag i elteknikbranschen och blir därmed elektriker. Resten går till andra branscher, exempelvis industrin och fastighetsbranschen, eller blir aldrig elektriker.

– Med dessa siffror kan vi konstatera att utbildningen av elektriker är överdimensionerad. Det är ett slags moment 22; självklart ökar ungdomsarbetslösheten om vi utbildar fler än av vad det finns arbetstillfällen för, sa Åsa Kjellberg Kahn.

Jonas Wallin höll med om att för många utbildas på el- och energiprogrammen.

– Idag finns programmet på cirka 180 skolor. Kanske det vore det bättre om utbildningen förlades till färre skolor. Då skulle det också vara lättare att kontrollera och upprätthålla kvaliteten.
Åsa Kjellberg Kahn påpekade att det behövs fler vägar in i branschen.

– Elteknikbranschen behöver olika typer av kompetenser och en större mångfald. Det är också alldeles för få högskoleutbildade i vår bransch

Jonas Wallin håller med om att elteknikbranschen behöver fler högskoleutbildade:

– Därför tycker jag det var ett stort misstag av regeringen att införa yrkesprogram som inte är högskoleförberedande. Elteknikbranschen behöver elektriker som kan läsa vidare.

Vilket ansvar har då arbetsgivarna när det gäller att ställa om kompetenser till de behov som exempelvis elteknikbranschen har?

– Visst behövs det mycket teoretiska kunskaper i vår bransch. Men för arbetsgivarna är också praktiska kunskaper mycket viktiga. Det är en svår balansgång. Det viktiga är att företagen inte kan agera skolor, sa Åsa Kjellberg Kahn.

Jonas Wallin var inne på samma linje när diskussionen gled över till att handla om de lärlingsutbildningar som regeringen lanserat, alltså yrkesutbildningar som till största delen är förlagda till en arbetsplats.

– Det är inte bra om utbildningarna flyttas från skolans lärare till elektriker på företagen.
Avslutningsvis var Jonas Wallins önskan till en ny regering en hårdare statlig styrning av yrkesutbildningarna. Åsa Kjellberg Kahn efterlyste bättre stöd till företag som anställer lärlingar samt en ökad mångfald. Det duger att det bara finns 1,5 procent kvinnor i elteknikbranscher.

– De strukturer vi har idag är inte lämpade för mångfald. Det måste vi ändra på.
Utöver det anser Åsa Kjellberg Kahn att Yrkeshögskolan måste fungera bättre.

– Medlen som avsätts måste bli rikligare och räcka längre.