Logga in

Makt, politik och bemanning

Publicerad
31 mar 2014, 09:20

När Jessica Löfström satte sig i bilen för att köra genom snömodden i ett mulet Stockholm till centralförhandling med fackförbundet Byggnads, tyckte hon att hon hade den perfekta isbrytaren – chokladaskar med hjärtan på och röda rosor. Det var alla hjärtans dag och chokladen och rosorna skulle hon dela ut till fackmännen med ett leende innan diskussionen, som tagit tid att få till, skulle börja.

Senare den dagen stod det klart för henne att fackombuden såg henne som en varg i fårakläder. Och att män och kvinnor tänker på olika sätt. I dag är hon på väg in i elteknikbranschen. Nu berättar hon, och Byggnads avtalssekreterare, om mötet mellan bemanningsföretagen och byggbranschen.

Året var 2005 och sedan chokladen och rosorna har Jessica Löfström, vd på bemanningsföretaget Expandera Mera, lärt sig mycket.

– Den dagen fick jag klart för mig att det inte bara var dem jag bråkat med på Byggettan som ogillade mig. Alla Byggnads fackombud gjorde det. Och här kom jag med röda rosor – socialdemokraternas symbol –, chokladaskar med hjärtan på och ett stort smil. Om blickar kunde döda hade jag varit död redan när jag delade ut den första rosen. Ett ombud blev så argt att han gick hem. Jag insåg snabbt att det inte var en bra idé, berättar hon.

Hon säger att hon bråkat med alla om allt. Det tog nästan sju år för Jessica Löfström och Expandera Mera att ta sig in i byggbranschen.

Hennes utgångspunkt i slutet av 1990-talet, enligt egen utsago, var ett Byggnads med en över hundra år lång historia, ett djupt rotat och vanemässigt sätt att göra saker på och en rädsla för det nya och okända. Och, enligt Jessica Löfströms åsikt, att Sveriges Byggindustrier (BI) och Byggnads hade utkämpat strid om samma saker sedan avtalets begynnelse för runt 100 år sedan, för att gång på gång hamna på samma ställe. Bemanningsföretaget Expandera Mera kom från ett nytt, oväntat håll.

– Vi var ett hot eftersom vi var något annat än BI, som de bråkat så länge med om samma saker. Vi hade en annan infallsvinkel och nya sätt att se på saker och ting. Vår verksamhet skiljer sig från byggföretagens.

Den första skillnaden var lönenormer. Eftersom man inom Byggavtalet inte betalar ut månadslöner hade, och har, alla som omfattades av avtalet tidlön eller prestationslön, med löneutbetalning en gång i månaden.

De som var anställda av Expandera Mera hade en kombination, eller genomsnittslön, av prestationslön och tidlön.

Kärnan i konflikten under tidigt 2000-tal blev att Expandera Mera, Helpman och andra företag som hyrde ut personal enbart till byggbranschen, ville verka under byggavtalet. Byggnads däremot ansåg att alla på en arbetsplats ska ha samma lön – inhyrda liksom byggföretagets anställda – och få betalt när ackordet är klart. Byggavtalet skulle överhuvudtaget inte vara tillämpligt för bemanningsföretagen.

Byggnads satte, enligt Jessica Löfström käppar i hjulet för bemanningsföretagens verksamhet med motiveringen att ett tillämpligt kollektivavtal saknades. Fackförbundet krävde bland annat MBL-förhandlingar (Lagen om medbestämmande i arbetslivet) varje gång någon skulle hyras in, och verkställde blockader för att understryka kraven.

Jag tror att Byggnads såg en risk i att vår löneform skulle bli populär bland de anställda och påskynda övergången till fasta månadslöner, särskilt som våra anställda i en omröstning hos Byggnads röstade för denna löneform istället för den som Byggnads förespråkade. Jag antar att Byggnads tänkte att en fast månadslön skulle göra det enklare för de anställda att förstå sin lön, och därmed skulle förbundet bli mindre nödvändigt.
Jessica Löfström


Lars-Göran Bromander
var vid den här tiden ansvarig för avtalsteckning för Byggnads i Stockholm. Han håller inte med om att bemanningsföretagens intåg i byggbranschen var en helt ny belägenhet för fackförbundet. Uthyrning av personal var under lång tid förbjudet i Sverige men redan när det upphävdes 1993 diskuterade Landsorganisationen i Sverige (LO) hur den fackliga verksamheten skulle organiseras inom dessa företag och vilket avtal som skulle gälla.

– En dag såg jag en artikel i kvällspressen om en ung kvinna som börjat hyra ut byggnadsarbetare till olika arbetsplatser. Jag tog då kontakt med henne, Expandera Meras vd Jessica Löfström, och ville att vi skulle träffas för avtalsteckning. Efter många om och men bestämde vi att hon skulle komma till Byggettan. Någon timme innan vår avtalade tid fick jag ett telefonsamtal från Stockholms Byggmästareförening som meddelade att hon inte skulle komma då Expandera Mera nu var medlem i Sveriges Byggindustrier och därmed bundet av byggavtalet. Jag påpekade då att byggsavtalet inte reglerade bemanningsverksamhet.

Men Expandera Mera och BI hävdade att det är arbetets art som avgör till vilket kollektivavtal personal ska tillhöra, så därför hävdade de att avtalet visst gick att använda.

– Vi hade enbart byggnadsarbetare anställda, de utförde enbart byggjobb och våra kunder var enbart byggföretag. Därför var byggavtalet tillämpligt, säger Jessica Löfström.

Jessica Löfström berättar att Byggnads ”käppar i hjulet” till slut ändå satte stopp för verksamheten helt, under 2003. Omsättningen hade rasat med 90 procent och närmare 50 anställda sades upp.

Lars-Göran Bromander menar att det inte handlade om att sätta stopp för något företag, utan att han och Byggnads ville ha en fungerande överenskommelse. Han tar MBL-förhandlingarna som exempel.

– I byggavtalet fanns nu en branschanpassning av MBL där byggföretag kan upprätta en förteckning på de företag som hyr ut personal, och vilka avtal som gäller. Sedan kan byggföretaget anlita dessa företag utan en ny förhandling. Men när bemanningsföretag inte uppfyller kraven enligt denna överenskommelse, har byggföretaget skyldighet att uppta MBL-förhandling med Byggnads. Eftersom Expandera Mera enligt vår uppfattning saknade avtal kunde vi inte godkänna företaget för inhyrning av arbetskraft, säger han.

Men Jessica Löfström känner fortfarande att motståndet var så kompakt att det nästan blev märkligt ibland. Hon lyckades inte få fackförbundet att ens acceptera att bemanningsföretag kan existera. Det tuffaste var, säger hon, att Expandera Mera blev tvunget att säga upp alla anställda, att detta skulle gynna svartföretagen och att Byggnads ”inte var ärliga mot sina medlemmar och istället såg efter sin egen verksamhet”.

– Om jag gör något som är bra för byggnadsarbetarna, som att de får jobb efter att ha suttit arbetslösa, eller något som blir ett alternativ till svartföretag och som byggföretagen faktiskt såg som ett seriöst alternativ, då kan jag bara inte acceptera att Byggnads säger ”nej”. Men enligt förbundet gjorde vi inget annat än att dumpa löner och utnyttja och lura våra anställda.

Och hon minns att hon kände sig ensam.

– Jag talade med politiker, organisationer, informella makthavare, formella makthavare, journalister och byggföretagen men inget ledde till någonting i början. Alla höll med mig när vi satt i enrum, men ingen vågade ta striden med Byggnads. Byggnads ger stort stöd åt socialdemokraterna, och i Byggnads finns en stor väljarkår som socialdemokraterna vill vara överens med, säger Jessica Löfström.

Ett tag gav hon faktiskt upp. Hon såg sig inte kunna göra mer. Så Jessica Löfström flyttade utomlands ett tag.

Torbjörn Hagelin är avtalssekreterare på Byggnads. Han säger att Jessica Löfströms minne av Byggnads motstånd är hennes personliga åsikter och att de får stå för henne.

– Våra invändningar bottnade i att vi i Expandera Mera såg ett företag som inte ville följa överenskommelserna, säger han.

– Så visst fanns ett motstånd, och så var det även när vi lagt de ideologiska meningsskiljaktigheterna åt sidan, fortsätter han.

Snart började dock saker hända, och det såg Jessica Löfström på avstånd. EU utvidgades, och en konflikt pågick som senare skulle kallas Lavalkonflikten – och Lavaldomen.

Byggföretaget Laval un Partneri Baltic Bygg AB (L&P) vann en upphandling av Vaxholms kommun om att bygga om Söderfjärdsskolan i Vaxholm. L&P ingick inte i något kollektivavtal och förhandlade därför med Byggnads – förhandlingar som sedan strandade. Byggnads genomförde blockad av arbetsplatsen och Svenska Elektrikerförbundet (SEF) sympatistrejkade. Till slut dömde Arbetsdomstolen Byggnads att betala Laval sammanlagt 550 000 kr i så kallat allmänt skadestånd för olovliga stridsåtgärder.

Och bemanningsföretaget Helpman hade faktiskt tidigare nått en uppgörelse med Byggnads.

Lars-Göran Bromander, som i dag är förtroendevald i Håbo kommuns styrelse och kommunfullmäktige, berättar att han tittade på de jobb som företaget haft under en tremånadersperiod, och föreslog en lön som låg i linje med det.

Det ledde till ett hängavtal där principen om lika lön gällde – Expandera Mera skulle vara bundet till att följa byggarbetsplatsens lönenivåer upp till 140 kronor per timme. Ibland var Expandera Meras medarbetare uthyrda till arbetsplatser med ackordlön, och då skulle samma lön gälla för alla.
Den överenskommelsen blev en del av byggavtalet år 2007.

– Jag följde detta, och bidade min tid, berättar Jessica Löfström.

Hon åkte hem. Nu verkade mer vara möjligt.

De kommande åren uppstod dock flera lönetvister – en ledde till att Byggnads 2006 stämde Expandera Mera i Arbetsdomstolen.

Det är anledningen till att jag är kritisk till bemanningsföretag än i dag. Det uppstår ofta tvister och det är ofta som det inte fungerar. Vi vill att företagen följer alla överenskommelser kring löner, anställningar, tjänstgöringsområden, resor och traktamenten.
Torbjörn Hagelin


Jessica Löfströms anser
att Torbjörn Hagelins bild har sin botten i de oseriösa bemanningsföretag som finns i dag.

– Alla seriösa bemanningsföretag följer den överenskommelsen nu, säger Jessica Löfström.

Expandera Mera hade nu fått styrfart igen och snart gick allt, berättar Jessica Löfström, som tåget.

– Med finanskrisen gick vi rakt in i väggen. Sensommaren 2009 fick jag mitt första barn och det andra kom 2011. Så jag var inte helt med när konjunkturen sedan vände uppåt igen.

Men Jessica Löfström kom tillbaka.

– Under 2012 kom jag igen och tog tillbaka VD-skapet och kundansvaret, och nu har vi flyt igen. Budgeterad omsättning för 2014 är 100 miljoner kronor, säger hon.

Utan EU-utvidgningen, Lavaldomen, mycket hårt arbete, tårar och uppgivenhet hade Expandera Mera aldrig funnits i dag, förklarar Jessica Löfström. Eller bemanningsverksamhet i byggbranschen, för den delen.

– Byggnads blev mer rädda för Lavaldomen än för oss. Och nya företag som kom in från Europa med egna kollektivavtal och lönenivåer. Från EU-håll sa man på den tiden ”fri rörlighet mellan varor, tjänster och pengar”. Det betydde att, till exempel, polska företag kunde verka genom polska kollektivavtal och enligt polska lönenivåer, säger hon.

Nu vill du och Expandera Mera in i elteknikbranschen. Vad ska du göra annorlunda?

– Det är jättespännande, vi är så duktiga på det vi gör idag och kan med lätthet ta oss an ett nytt affärsområde. Men vi kommer inte att verka under installationsavtalet utan under bemanningsavtalet, då undviker vi konflikter som de med Byggnads. Det har också runnit mycket vatten under broarna sedan bemanningsbranschen började i byggbranschen. Bemanning är mer legitimt i dag och det förekommer oftare.

Jessica Löfström berättar också att Expandera Mera inte kommer ta någon strid om vilket avtal företaget ska följa.

– Vill Elektrikerförbundet att vi ska använda bemanningsavtalet så kommer vi att göra det, säger hon. Sedan tillägger hon:

– I alla fall initialt, tills facket ser att bemanningsavtalet är ett sämre avtal och därmed är beredda att förhandla fram en skrivelse i installationsavtalet som fungerar för alla parter.

 

FAKTA

EIOs vd Jan Siezing om bemanningsföretagen och elteknikbranschen

Hur ställer du dig till bemanningsföretagens intåg i elteknikbranschen?

– Vi är positiva. Framför allt eftersom det ger företagen möjlighet att tillfälligt ta in kompetenser de saknar eller behöver under toppas i verksamheten. Om man tar del av Expandera Meras och Byggnads erfarenheter så finns det en hel del att lära, och vi har även kommit längre nu, bemanningsbranschen håller på att mogna.

– Jag vill dock understryka att företagen ska följa avtal och överenskommelser. Vi vill samarbeta med seriösa företag som följer modellen, och de är även välkomna som medlemsföretag i EIO.

Vad vill du att företag som Expandera Mera har i åtanke när det gäller elteknikbranschen – vad är viktigt här?

– Att de är lyhörda för vilka behov som våra medlemsföretag har, och självklart följer avtal och deltar i en öppen dialog. Är de medlemsföretag i EIO ska de självklart följa EIOs stadgar och etiska regler.

FAKTA

Urban Pettersson, huvudansvarig Installationsavtalet, Svenska Elektrikerförbundet (SEF)

Hur ställer du dig till bemanningsföretagens intåg i elteknikbranschen?

– Mitt korta svar är att vi är skeptiska. Men samtidigt blundar vi inte för att bemanningsföretagen finns och kommer fortsätta att finnas. Så vi kan lägga skepticismen åt sidan. Men vi kommer fortsätta att jobba för att bemanningsföretagen följer avtalen, att bemanning inte leder till löndedumpning och för att lösningar ska finnas som är bra för alla.

Varför är du skeptisk?

– Vi har stor erfarenhet av bemanningsföretag och det har ofta varit negativa erfarenheter i form av lönetvister och till och med våld på arbetsplatsen. Det har ofta inte fungerat, helt enkelt.

Tror du vi kan lära oss något av Byggnads och bemanningsföretagens historia?

– Det kan vi nog. Jag kan inte uttala mig om Byggnads erfarenheter eller Jessica Löfströms åsikter, de får stå för dem. Min uppfattning i dag är att Installationsavtalet i sin nuvarande form inte är tillämpligt för bemanningsföretag, men det måste vi naturligtvis titta på. Vi kommer jobba för en bra lösning.